Pressmeddelande -

Nytt samarbete mellan Sverige och Finland ska stärka civil krisberedskap

Ett nytt samarbetsprogram mellan Sverige och Finland ska stärka ländernas krishanteringsförmåga och civila försvar vid sidan av befintligt militärt samarbete. Programmet som fått namnet Hanaholmen-initiativet ska genomföras av Försvarshögskolan i Sverige och Säkerhetskommittén i Finland med stöd av Kulturfonden för Sverige och Finland och ländernas regeringar.

Hanaholmen-initiativet fokuserar på att utveckla samarbetet mellan Sverige och Finland inom krisberedskap och civilt försvar. Programmet blir ett välkommet tillägg till ländernas befintliga försvarssamarbete, konstaterar Finlands och Sveriges statsministrar Sanna Marin och Stefan Löfvén i ett pressmeddelande.

Ett fördjupat samarbete med start 2021

Programmet ska omfatta dels ett årligt högnivåforum med centrala beslutsfattare inom krishantering och beredning, och dels en utbildning med övningsinslag som genomförs i samarbete mellan Försvarshögskolan och Säkerhetskommittén i Finland. Forumet och utbildningen kommer att genomföras med start hösten 2021.

Försvarshögskolans vicerektor, brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, välkomnar initiativet och ser mycket positivt på den utveckling som det innebär för försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige:

— I nuläget saknar vi ett sektoröverskridande strategiskt, bilateralt krisberedskapsprogram där alla centrala samhällsaktörer är inblandade. Det här programmet kommer att fylla en mycket viktig roll, som kan hjälpa oss att bättre förbereda oss för framtida kriser. Försvarshögskolan har bedrivit högnivåutbildningar sedan 1950-talet, den erkända Solbackakursen är ett exempel, och vi tror att denna utbildning blir ett bra komplement till systemets och ländernas behov.

Utbildning för ledare inom krishantering och beredskap

Utbildningen kommer innehålla kompetensutveckling i aktuella frågor, best practice-erfarenheter och studiebesök hos viktiga aktörer samt simuleringar och beslutfattningsträning.

Målgruppen är personer som är involverade i strategisk ledning inom krishantering och beredskap vid främst statliga och regionala myndigheter, civilsamhälle, näringsliv och relaterad forskning. Utbildningen kommer att genomföras på engelska för att säkerställa ett brett deltagande från båda länderna.

Ett särskilt uttalat mål under utbildningen är, förutom enskild ledarutveckling, att också identifiera utvecklingsbehov inom det svensk-finska samarbetet. Fokus ligger inledningsvis på Sverige och Finland, men beredskap finns att utvidga initiativet till att omfatta även de övriga nordiska länderna.

Hanaholmen - samarbets- och kulturcentrum för Sverige och Finland

Programmet är döpt efter Hanaholmen, det kulturcentrum för Sverige och Finland som ligger bakom initiativet.

Ämnen

  • Försvarsfrågor

Kategorier

  • samverkan
  • krishantering
  • krisberedskap
  • civilförsvar

Försvarshögskolan är en specialiserad högskola som forskar och utbildar inom området försvar, krishantering och säkerhet. Vi utbildar på alla akademiska nivåer, har runt 800 studenter och cirka 380 medarbetare. Vi finns i Stockholm och Karlstad.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Årets Hugo Raab-pris till Peter Haldén

    Peter Haldén, docent och universitetslektor i krigsvetenskap, har utsetts till 2020 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet.

  • Ny studie beskriver radikalnationalistiska miljön i Sverige

    Den svenska radikalnationalistiska miljön sprider ett narrativ som har potential att radikalisera individer och inspirera till våldsdåd. Det framgår i en ny studie från Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan.

  • Officerskåren behöver mer kunskap om politiska beslutsprocesser

    Genom att kartlägga tre av Försvarsmaktens omställningsprojekt undersöker Magnus Christiansson hur det civil-militära samarbetet går till i gränslandet mellan regeringskansliet och Försvarsmakten. En av slutsatserna är att den etablerade forskningen har en förlegad bild av hur politiken styr beslutsprocesserna.

  • Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd utvärderat

    Sveriges arbete i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 bidrog bland annat till att fredsprocessen i Jemen kom igång och att frågor som rör kvinnor, fred och säkerhet lyftes. Men det största bidraget är den utveckling av nationell säkerhetspolitisk kompetens som uppdraget medfört. Det visar den utvärdering som genomförts av Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

  • Varför misslyckas megaprojekt?

    Projekt i mångmiljardklassen som involverar ett stort antal aktörer på olika nivåer blir allt vanligare. Lars Löfgren visar i sin avhandling att begrepp som förändringskultur, makt och insikter kan användas för att analysera den här typen av megaprojekt och pekar på faktorer som kan leda till misslyckanden.

  • Kriskommunikatörens roll undersöks i ny studie

    Kriskommunikatörens status och yrkesroll stärks av skarp kriserfarenhet och nära samarbeten med blåljusaktörer som polis och räddningstjänst. Men en stor del av kommunikatörens tid läggs på intern förankring, i stället för på externa samarbeten och arbete med kriskommunikation. Det visar en studie som publiceras i Journal of Contingencies and Crisis Management.

  • Spänt läge i Arktis kräver bredare militära samarbeten

    För att förhindra militära incidenter i Arktis bör USA och dess samarbetspartners återuppta samtal med Ryssland. Det är en av slutsatserna i en rapport från U.S. Naval War College projekt Newport Arctic Studies Initiative 2020 som två militära lärare från Försvarshögskolan deltagit i.