Teknik och meningsfullhet lockar ingenjörer till försvaret

En försvarsingenjör är en militär officer som dessutom har en civilingenjörsexamen. Att rekrytera civilingenjörer har identifierats som en av de mest kritiska personal- och kompetensutmaningarna för Försvarsmakten.

– Det är lite speciellt eftersom det handlar om att få färdigutbildade civilingenjörer att bli militära officerare. Civilingenjörsutbildningen är fem år och officersutbildningen är tre år. Man har insett att det är svårt att få någon med så lång utbildning att ta en paus, bli student igen och läsa ytterligare tre år, säger Peter Bäckström som är försteforskare på FOI:s avdelning Försvarsanalys.

Försvarsmakten har därför ett utbildningsupplägg som heter särskild officersutbildning, där den som redan har en högskoleutbildning kan ansöka om att gå en accelererad, anpassad officersutbildning som är två terminer lång och genomförs på militärhögskolan Karlberg. Dessutom blir man anställd med officerslön under utbildningen.

I studien Kontorsjobbets motpol: En kvalitativ studie av vad som får civilingenjörer att söka sig till Försvarsmakten har Peter Bäckström undersökt vad som får ingenjörerna att välja en militär karriär. Han har djupintervjuat nio civilingenjörer som mellan 2021 och 2024 gått den särskilda officersutbildningen och anställts som försvarsingenjörer.

– Det är en snabb teknologisk utveckling inom försvarssektorn som gör att den här kompetensen behövs. Men det är ju inte bara Försvarsmakten som efterfrågar ingenjörer, det är brist på dem på hela arbetsmarknaden. Det gör det extra svårt för försvaret, som inte kan konkurrera lönemässigt med den civila sektorn, säger Peter Bäckström.

Vill jobba med militär teknik

Intervjupersonerna har fritt fått beskriva sina erfarenheter och upplevelser utifrån öppna frågor.

– Jag har inte haft någon tydlig teoretisk ram som styrt frågorna, utan den teoretiska förståelsen har kommit när jag tolkat deras svar i efterhand, säger Peter Bäckström.

Ingen av ingenjörerna hade haft någon plan på att jobba i Försvarsmakten när de började läsa till civilingenjör. Idén om att jobba i försvaret hade dykt upp i slutet av civilingenjörsutbildningen eller efter att de hade jobbat några år. Vissa av dem hade fått tips från någon, andra hade bara råkat se någonstans att Försvarsmakten söker ingenjörer.

– Det gäller även de intervjupersoner som länge haft ett stort intresse för det militära och en önskan om att jobba i försvaret, men inte vetat hur. Det är slående i berättelserna att det är som en upptäckt, eller ett uppvaknande, när de inser att det går.

En gemensam nämnare hos intervjupersonerna var att de lockades av möjligheterna att jobba med avancerade tekniska system.

– Att få jobba med den militära tekniken är en central drivkraft för att gå till försvaret. Vill du arbeta med ubåtar, undervattensystem, drönare, flyg, tunga fordon; ja då kanske det bara finns ett område där du kan vara. Och till skillnad från i försvarsindustrin så befinner du dig som försvarsingenjör nära teknikens tillämpning. Du får se hur det fungerar på riktigt, säger Peter Bäckström.

En annan faktor som flera av intervjupersonerna nämnde var möjligheten till meningsfullhet i jobbet. Flera av dem hade jobbat några år i det civila som ingenjörer, och där saknat känslan av att få vara med och medverka till något större.

– De vill bidra till något som de uppfattar är viktigt. För vissa är det uppenbart att det handlar om samhällsutvecklingen, att det är krig i Europa och att de säkerhetspolitiska utmaningarna är tydligare än tidigare.

Motsats till trist kontorsjobb

Intervjupersonerna hade också det gemensamt att de sökte en dynamisk arbetsmiljö, i kontrast till ett enahanda och rutinmässigt kontorsjobb.

– De har föreställningar om att i försvaret är det något annat – utmanande, variationsrikt, och en sådan banal sak som att det inte är stillasittande. Du rör på dig och är i olika miljöer. Det är spännande på olika sätt. För vissa ligger betoningen på att jobbet är kul.

Lönen däremot var ingen primär drivkraft. De som tycker det är väldigt viktigt med hög lön kommer helt enkelt inte söka sig till Försvarsmakten, menar Peter Bäckström.

– Det finns utsagor som pekar på att ingenjörerna förstår att de gör en ekonomisk uppoffring när de väljer den här karriärvägen. Samtidigt är lönen en hygienfaktor, något som måste fungera.

Försvarsingenjörerna i studien hade höga förväntningar på Försvarsmakten som arbetsgivare, i linje med deras bild av hur jobbet skulle vara – dynamiskt, utmanande och meningsfullt med spännande teknik. Samtidigt är det slående hur lite de faktiskt kände till när de sökte jobbet som försvarsingenjör, enligt Peter Bäckström. I intervjuerna återkom de till att de hade önskat mer information.

– Men de fyller jobbet med innehåll i sina egna föreställningar. Och det är såklart en risk för Försvarsmakten, att förväntningarna inte uppfylls, säger Peter Bäckström.

Ingenjörerna har goda karriärmöjligheter utanför Försvarsmakten, och om deras förväntningar inte uppfylls så riskerar de att bli desillusionerade och gå vidare, tror han. Därför är det viktigt att gruppen följs som en del av Försvarsmaktens arbete med kompetensförsörjning och karriärplanering för personalen.

Om Försvarsmakten vill locka fler civilingenjörer så vore en lågt hängande frukt att satsa på att nå ut med att det är en karriärväg som existerar, enligt Peter Bäckström. Den accelererade utbildningen bedömer han som viktig, också för att sända en signal om att gruppen ingenjörer prioriteras av Försvarsmakten.

– Utbildningen kanske kan utvecklas ännu mer. Ett sätt skulle kunna vara att istället för att rekrytera bland färdigutbildade ingenjörer, så kan den anpassade officersutbildningen läsas parallellt med civilingenjörsutbildningen. Det upplägget finns i andra delar av världen.