Värnplikten är ingen uppfostringsanstalt
Ingenting pekar på att de som gjort värnplikten blir bättre samhällsmedborgare än de som inte har gjort den. Det visar en systematisk litteraturöversikt gjord av forskare på FOI.
Ämnen: Arbetsliv
-
-
Språkmodeller kan vara ett stöd vid militär taktisk planering
En språkmodell, specialanpassad för en militär kontext, går att använda som ett stödverktyg vid taktisk planering. Dock har AI-tekniken begränsningar som gör att stödet inte riktigt når upp till dess fulla potential. Det är ett par slutsatser från FOI-forskare som har genomfört tillämpade studier tillsammans med officerare.
-
Barn till högutbildade får göra värnplikt betydligt oftare än barn till lågutbildade
Det finns ett tydligt samband mellan inskrivning till värnplikt och socioekonomisk status; ju högre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att bli inskriven till värnplikt. Det fann FOI-forskare som på uppdrag av Försvarsmakten gick igenom registerdata på omkring 500 000 totalförsvarspliktiga ungdomar födda mellan 2000 och 2004.
-
Enkla fel bakom incidenter i molntjänster
Molnteknologi blir allt viktigare, inte minst för att drifta AI-tjänster. Men antalet säkerhetsincidenter ökar och behov kopplade till digital suveränitet blir allt tydligare. Två FOI-forskare har utvärderat incidenter och åtgärder på molnsäkerhetsområdet.
-
Spioneriet i Europa blir mera komplext
Spionage pågår kontinuerligt i samhället och sker ofta i vår direkta närhet. Det omfattar inte enbart säkerhetsklassificerad information – såsom militära förmågor och försvarsplanering - utan även annan skyddsvärd information, exempelvis uppgifter om organisation, personal, tekniska system och leverantörer. En ny forskningsrapport från FOI går igenom detta.
-
Barn till utlandsfödda föräldrar mer tveksamma till värnplikten
Mönstrande ungdomars socioekonomiska bakgrund har en begränsad betydelse för deras inställning till att göra värnplikt. Större betydelse har föräldrarnas migrationsbakgrund. Ungdomar som är födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt.
-
Värnpliktiga går miste om en halv miljon kronor – visar ny studie
Att genomföra värnplikten kan bli en förlustaffär för värnpliktiga visar en ny studie skriven av forskare på FOI. Jämfört mot ungdomar som går ut tidigare i arbetslivet förlorar varje värnpliktig uppemot en halv miljon kronor i utebliven pension och inkomst.
-
Övningskonceptet Ragnarök stärker civilsamhället mot cyberangrepp
Med ett osäkert omvärldsläge kommer nya hot även mot civilsamhället. Forskare på FOI har tagit fram ett övningskoncept för att samhällsviktig verksamhet ska kunna stärka sin cyberförmåga.
-
Kvinnor mer skeptiska till utlandsveteraner
Kvinnor och personer i pedagogiska yrken tenderar att välja bort militära utlandsveteraner vid rekrytering. Det visar en studie av FOI-forskaren Peter Bäckström.
-
Teknik och meningsfullhet lockar ingenjörer till försvaret
Försvarsingenjörer är viktiga för att Försvarsmakten ska kunna utnyttja dagens komplexa teknik. Men många går snart i pension, och att attrahera nya ingenjörer är en utmaning. FOI-forskaren Peter Bäckström har fördjupat sig i varför civilingenjörer vill jobba i Försvarsmakten.
-
Pressad rysk ekonomi kan leda till ökad repression
Kriget i Ukraina tär på den ryska ekonomin. Investeringarna i militären skapar inte längre tillväxt utan ökar inflationen, och det blir allt svårare för regeringen att få ihop budgeten. Men utmaningarna är än så länge inte ohanterliga, enligt Emil Wannheden, analytiker på FOI.
-
Motivation kan avgöra mjukvarans säkerhet
Motivationen hos dem som utvecklar mjukvara har inverkan på hur säkra datorprogrammen blir. Det visar en rapport som forskare på FOI skrivit. Viktigast är de inre drivkrafterna som ansvarskänsla och yrkesstolthet. Yttre faktorer som högre lön eller andra belöningar har mycket mindre betydelse.
-
Unga kvinnor lämnar Försvarsmakten för studier
På uppdrag av Försvarsmakten har forskare på FOI gjort en omfattande analys av vilka faktorer som bidrar till att kvinnor i militär tjänst slutar inom Försvarsmakten. Och vad de väljer att göra i stället.
-
Svårt att lita på stora språkmodeller
Kan AI-verktyg i form av stora språkmodeller tränas så att de blir användbara för det svenska försvaret? Det har forskare vid FOI nu börjat undersöka. En svårighet är att det inte finns någon vedertagen metod för att testa hur väl de fungerar.
-
Interaktiv färdplan för framtidens militära ledning
AI-baserade beslutsstöd, VR-teknik och verktyg för att sovra i stora mängder information. Det är teknik som kan användas för att leda Försvarsmakten inom några år. Nu arbetar FOI:s forskare med att visualisera hur ledningen kan se ut i framtiden.
-
Så bra går det för svenska utlandsveteraner när de kommit hem
Närmare 70 000 svenskar har gjort militär utlandstjänstgöring i olika konflikthärdar, ibland under påfrestande förhållanden. Men de klarar sig bra efter hemkomst, både när det gäller jobb och inkomst. Det visar en avhandling av forskaren Peter Bäckström.
-
Därför har mjukvaror sårbarheter
Ofta beror problem med mjukvara i datorer på bristande teknik. Men det kan lika gärna bero på att utvecklaren saknar motivation eller kompetens, enligt en studie från FOI.
-
Operationsanalytiker övar mobilisering under Aurora 23
Försvarsmakten har nu inlett sin stora militärövning Aurora 23 – en övning som ökar Försvarsmaktens samlade förmåga att möta ett angrepp mot Sverige och tillsammans med andra bidra till stabilitet i vårt närområde. Under övningen deltar forskare från FOI på flera olika sätt. Bland annat som operationsanalytiker som stödjer Försvarsmaktens mobiliseringsledning.
-
Så vill auktoritära stater påverka sin diaspora
Många människor har idag sitt ursprung i ett annat land än det de lever i. Samtidigt driver auktoritära stater i ökad omfattning politik för att påverka sin diaspora, något som riskerar säkerheten för både individer och stater. I en ny rapport undersöker FOI-forskare hur fem auktoritära staters påverkansarbete ser ut.
-
Berättande kan stärka samverkan i kris
Coronapandemin ställde samhällets förmåga till krishantering på sin spets. Stat, regioner och kommuner tvingades jobba tillsammans på nya sätt. FOI-forskaren Jonas Herkevall har undersökt vilken roll berättelser kan spela för fungerande samverkan.
Visa mer
Loading...