En halv miljon svenskar oroar sig för att ingen kommer på deras begravning

Vem kommer stå där för att ta farväl av oss och hylla vårt liv när vi en dag dör? För många handlar tankarna på döden inte bara om slutet i sig, utan om oron för att bli bortglömd. Många svenskar bär nämligen på en oro att ingen ska komma på deras begravning – mest oroar sig de unga.

Att bli ihågkommen – eller kanske ännu viktigare, att inte bli bortglömd – är något många svenskar bär med sig i tankarna. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att cirka 500 000 svenskar oroar sig för att ingen kommer att närvara vid deras begravning. Bland unga i åldern 18–29 år är oron störst, där uppger nära var tionde (9 procent) detta. Bland äldre 50–84 år är oron mindre, 3 procent.

- Jag tror att längtan efter att bli sedd och ihågkommen som människa är en stark känsla som följer oss genom hela livet och som blir ännu mer kraftfull när vi närmar oss döden. Som begravningsentreprenör möter jag människor vars oro handlar just om detta och om vem som kommer att finnas där under begravningen. Även om det förekommer så kallade ensambegravningar där ingen är på plats för att ta ett sista farväl är det dock väldigt ovanligt. Och i de fall det inträffar, ofta för att familj och vänner inte längre är i livet, ser vi på begravningsbyråerna till att alltid sammanstråla och finnas där för att skapa en värdig ceremoni, säger Conny Sohlberg, begravningsentreprenör på Fonus.

Undersökningen visar också att åtta procent av svenskarna tycker det är viktigt att det är många som kommer på deras begravning. Andelen är högst bland de som aktivt praktiserar en religion – där svarar 13 procent att det är viktigt.

- Att tycka att antalet gäster på begravningen är viktigt behöver inte betyda att man önskar ett storslaget avsked. Det kan lika gärna handla om en önskan att ha lämnat spår, att ens liv haft betydelse för andra, och många gäster blir då ett kvitto på att man varit omtyckt. Samtidigt är det inte mängden människor på en begravning som avgör betydelsen av ett liv, utan de band som faktiskt har funnits under tiden man levt. Och ibland räcker det med några få, som verkligen minns, för att en människa ska bli ihågkommen med värme, säger Conny.

Om undersökningen
Sifo-undersökningen är riksrepresentativ och genomförd av Verian på uppdrag av Fonus för att undersöka svenskarnas inställning till döden och begravning. Undersökningen har genomförts i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen. Totalt gjordes 3 311 webbintervjuer mellan 11 februari och 19 februari 2025.

Om uträkningen
Uträkningen baseras på den vuxna delen av Sveriges befolkning, som uppgår till ca 8 miljoner. Basen är på 3311 respondenter. Felmarginalen är räknad på andelen 6% (de som instämmer i påståendet "Jag oroar mig för att ingen kommer på min begravning") vilket ger en felmarginal på +/-0,8%. Det ger ett ungefärligt antal personer på 420 000 till 555 000. Frågan som ställts är: Hur väl instämmer du i följande påstående om begravning: ”Jag oroar mig för att ingen kommer på min begravning” instämde 6 procent av respondenterna i – motsvarande cirka 500 000 personer.