Det är inte sällan det föreligger fel i entreprenader. Har parterna avtalat om att standardavtalen AB 04 eller ABT 06 ska gälla är entreprenören som huvudregel skyldig att rätta till felen utan kostnad för beställaren. Det är däremot inte helt ovanligt att entreprenören, av olika skäl, inte följer sin skyldighet. Beställaren får då som huvudregel avhjälpa felen på entreprenörens bekostnad.
För att möta behovet av ökad elproduktion från förnybara energikällor lade regeringen den 21 mars 2022 fram ett förslag på ändringar i kontinentalsockelförordningen vilket syftar till att förenkla ansökningsprocessen för havsbaserade vindkraftsprojekt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och är nu ute på remiss.
Lantmäteriet har, på uppdrag av regeringen, precis presenterat en rapport om förutsättningarna för att införa en generell stämpelskatteplikt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder, såsom klyvning och fastighetsreglering. Motsvarande skyldighet att erlägga stämpelskatt finns idag vid förvärv av fast egendom genom t.ex. köp eller byte.
Nyligen har Högsta domstolen meddelat dom i ett mål där den centrala frågeställningen var om ett strandskyddsområde utgör hinder för avstyckning när syftet är att bilda en bostadsfastighet med jordbruksmark, en s.k. kombinationsfastighet. Foyens jurister Pia Pehrson, Caterina Carreman och Emma Skarin redogör för Högsta domstolens avgörande.
Regeringen har den 24 februari 2022 överlämnat en lagrådsremiss som bl.a. föreslår att en kommun på begäran ska ta ställning till om en viss plats kan tas i anspråk för vindkraft eller inte. Ställningstagandet är giltigt i 5 år. Pia Pehrson och Sanna Tonemar kommenterar förslaget som är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt för att underlätta för vindkraften och dess klimat.
Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina kan entreprenörer i förekommande fall ha möjlighet att under pågående projekt begära tidsförlängning av kontraktstiden och att avtalat pris för entreprenaden ska ändras med hänsyn till kostnadsändringar.
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) meddelade den 22 februari 2022 en dom rörande ansvar för miljöskada vid en inkråmsöverlåtelse. I domen för MÖD ett resonemang avseende hur inkråmsöverlåtelse kan påverka verksamhetsutövaransvar om verksamheten inte fortsatt efter överlåtelsen. Våra jurister Caterina Carreman och Sara Eriksson sammanfattar här domen.
Nästan tre år efter utfört arbete och betald faktura väckte en konsument talan mot en entreprenör gällande att priset varit oskäligt. Konsumenten hade anlitat entreprenören för renovering av sin bostad, och de hade varken avtalat om fast pris eller någon metod för beräkning av priset för arbetet. Men kan man kräva tillbaka delar av sin betalning efter så pass lång tid?
Högsta domstolen meddelade hösten 2021 en dom i frågan hur ersättningsklausulen i ett exploateringsavtal, innefattande 260 småhus, ska tolkas vid fastighetsregleringen. Målet tros få stor betydelse framöver för exploatörer och kommuner som på olika sätt är involverade i exploateringsprojekt. Våra jurister Caterina Carreman och Mathias Kågell-Landgren sammanfattar domen.
I två nyligen avgjorda rättsfall har Mark- och miljööverdomstolen tilldömt skogsägare ersättning när avverkning har nekats eller villkorats utifrån bestämmelserna i artskyddsförordningen, trots att uttryckliga ersättningsbestämmelser saknas i miljöbalken om en markägare nekas en dispens från ett förbud eller föreläggande om försiktighetsåtgärder enligt artskyddsförordning.
Högsta domstolen har nyligen meddelat dom i mål där en central fråga var beaktande av annans rätt vid prövning av ett bygglov. Det aktuella bygglovet skulle innebära skada på en grannfastighet och frågan i målet var vilken betydelse detta har. Foyens jurister Caterina Carreman och Sara Eriksson redogör för Högsta domstolens avgörande.
I målet i Högsta domstolen (HD), mål nr T 1858-21, var det
I ett nyligen avgjort mål förtydligar Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) möjligheten till resning för enskilda när en ny detaljplan antagits efter att rivningsföreläggande utfärdats. Den nya detaljplanen tillät byggnationen och ansågs vara en sådan ny omständighet att resning beviljades. Våra miljörättsexperter Pia Pehrson och Mikael Jonasson ger här en sammanfattning och kort analys av målet.
Den 1 januari 2022 trädde lagen om klimatdeklarationer för byggnader i kraft. Byggherren måste nu upprätta klimatdeklaration för nya byggnader. Våra miljörättsexperter Pia Pehrson och Sanna Tonemar ger här en sammanfattning av den nya lagen.
Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss med nya strandskyddsregler. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för bostäder och näringsverksamheter i strandnära områden. Förslaget är ambitiöst men riskerar att leda till att det blir svårare att bygga strandnära i tätorter och där det är högt bebyggelsetryck.
Regeringen har nu, i början av oktober 2021, återkommit med ett nytt förslag om konsultationsplikt i ärenden av särskild betydelse för samerna som ska främja det samiska folkets inflytande över sin angelägenheterna. Den nya lagen har sin bakgrund i att Sverige återkommande fått internationell kritik för sin hantering av frågor som rör samerna som erkänd ursprungsbefolkning.
I en nyligen meddelad dom från Högsta domstolen anses en bostadsrättsförening ersättningsansvarig för vatteninträngningar som en trasig dagvattenanläggning orsakat på en intilliggande fastighet. Avgörandet medför att det tydligare framgår att en fastighetsägare, i detta fall en bostadsrättsförening, måste agera och förebygga risker för skada.
Det händer mycket i den svenska entreprenadrätten och Foyen är stolta över att ännu ett år få uppdatera avsnittet gällande entreprenadrätt i Sverige i den internationella publikationen Getting The Deal Through Construction 2022. Foyens advokater Jacob Hamilton, Axel Ryning, Richard Sahlberg och Per Vestman har författat avsnittet gällande den svenska regleringen.
Foyen representerar Sverige i den internationella publikationen Getting The Deal Through - Mining 2021 som samarbetar med flera av världens bästa advokater inom gruvbranschen. Publikationen ger en snabb översikt avseende lagstiftningen för gruvbranschen i 22 länder och Foyens delägare Pia Pehrson och Peter Dyer är författare till avsnittet om den svenska gruvmarknaden.
I en nyligen offentliggjord utredning på uppdrag av regeringen (SOU 2021:53) föreslås ett nytt lagförslag där det kommunala vetot vid etableringen av vindkraftverk luckras upp och att kommunerna istället ska avge ett lokaliseringsbesked. Förslaget är ett steg i rätt riktning, men är långt ifrån tillräckligt. Foyens experter Pia Pehrson och Mikael Jonasson kommenterar förslaget.
Högsta domstolen slog i början av juni fast att eventuella invändningar mot betalningsskyldigheten inte kan prövas i en tvist vid ett senare tillfälle, även om käromålet i den första domen ogillades. Foyens jurister Per Vestman och Marielle Pettersson redogör här för målet.
