Gå direkt till innehåll
- Hat och hot är en del av vardagen i civilsamhället, säger Patrik Schröder, Fremia.
- Hat och hot är en del av vardagen i civilsamhället, säger Patrik Schröder, Fremia.

Pressmeddelande -

”Hat och hot leder till självcensur och gör att folk slutar”

Hat och hot har blivit ett allt större problem för civilsamhället, och för dem som arbetar eller engagerar sig i civilsamhällets organisationer. En del frågar sig om det är värt att fortsätta sitt engagemang. Det visar en ny rapport som stiftelsen Expo har gjort på uppdrag av Fremia.

Hat och hot mot civilsamhället är vanligt förekommande, även om variationen är stor när det gäller mängden och karaktären på det hat och hot som riktas mot olika organisationer. En del beskriver läget som mycket allvarligt och frågar sig själva om det ens är värt att fortsätta med sin verksamhet.

– Hot och hat leder till att personal, medlemmar och förtroendevalda väljer att sluta. Flera organisationer vittnar om en större försiktighet och att de sluter sig. Vissa beskriver det som självcensur. De tystnar i frågor som skapar för mycket hat, hot och drev. Det här är ett allvarligt demokratiskt problem, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare hos Fremia.

Ny rapport ger strategier

Rapporten ”Hat och hot mot civilsamhället – organisatoriska erfarenheter i en utsatt tid”, har tagits fram av stiftelsen Expo på uppdrag av Fremia. Målet med rapporten är att förstå hur ett antal organisationer inom civilsamhället upplever hat och hot och vilka strategier och metoder de använder för att hantera detta.

– Vi hoppas att rapporten ska öka kunskapen om hur hat och hot påverkar civilsamhället, och därigenom bidra till att det tas fram effektiva strategier för att möta problemet i fler organisationer. Fremia vill absolut vara en del av det arbetet, säger Patrik Schröder.

Rapporten bygger på intervjuer med åtta civilsamhällesorganisationer: Agape Göteborg, Naturskyddsföreningen, Svenska Samers Riksförbud, RFSL, Judiska Ungdomsförbundet i Sverige, RFSU, Kvinna till Kvinna och Ibn Rushd Studieförbund. I rapporten görs också en genomgång av tidigare studier på området.

En del av arbetsmiljöarbetet

Flera organisationer tycker att arbetsgivaransvaret behöver belysas mer och att det är viktigt att hat och hot hanteras som arbetsmiljöproblem.

– Hat och hot ska hanteras som en del i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete. Det innebär att arbetsgivaren ska bedöma vilka risker som finns, kopplade till hat och hot. Arbetsgivaren är ansvarig för att ta fram nödvändiga rutiner, handlingsplaner och vidta åtgärder, samt följa upp dem. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö, oavsett arbetsuppgifter, säger Nadia Larsson, förhandlare och utbildningsansvarig hos Fremia.

Förutom rapporten har Fremia även tagit fram ett material för arbetsgivare att använda i sitt arbete mot hat och hot.

– Det är viktigt att vi kan stötta våra medlemmar i arbetet mot hat och hot. Och tyvärr blir det alltmer aktuellt. Vi kommer att få anledning att återkomma till ämnet framöver, säger Nadia Larsson.

Ladda ned hela rapporten: https://www.fremia.se/intressepolitik/rapporter/

För mer information eller kommentarer, kontakta:
Patrik Schröder, samordnare civilsamhälle, Fremia, 072-076 27 22, patrik.schroder@fremia.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Fremia företräder 5 300 engagerade arbetsgivare med 150 000 anställda i kooperativa och värderingsstyrda företag, idéburen välfärd och civilsamhällets organisationer. Fremias medlemmar driver långsiktigt hållbara och värdeskapande verksamheter som gror och utvecklas i Sverige.

Kontakter

Jonas Gustafsson

Jonas Gustafsson

Presskontakt Redaktör 0708-995560

Fremia

Fremia företräder 5 300 engagerade arbetsgivare med 150 000 anställda i kooperativa och värderingsstyrda företag, idéburen välfärd och civilsamhällets organisationer. Fremias medlemmar driver långsiktigt hållbara och värdeskapande verksamheter som gror och utvecklas i Sverige.

Fremia

Krukmakargatan 21
118 51 Stockholm
Sweden