FUB kommenterar: Coronakommissionen bekräftar negativa effekter

Coronakommission lämnade över sitt andra delbetänkande till regeringen i fredags.

I delbetänkandet bekräftar kommissionen att gruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har drabbats särskilt hårt av pandemin.

Anledningar som kommissionen tar upp är, till exempel:

• den ojämlika hälsan
• stängda dagliga verksamheter
• besöksförbud i LSS-bostäder
• digitalt utanförskap

– Riksförbundet FUB har bidragit med mycket viktigt underlag till Coronakommissionens arbete, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. På flera ställen i delbetänkandet hänvisar kommissionen till kunskap från FUB, vilket gör att pandemins effekter för vår målgrupp blir synliga på ett väldigt tydligt sätt. Inom kort publiceras vår nya rapport om pandemins effekter och givetvis kommer vi att skicka in även den till kommissionen.

I delbetänkandet skriver kommissionen att det fortfarande är för tidigt att veta vilka konsekvenser pandemin kommer att ha i framtiden för grupperna som har varit särskilt drabbade. Men de påpekar att det förmodligen kommer finnas ett större behov av stöd och insatser, på grund av den stora ökningen av ej verkställda beslut om olika insatser under 2020.

– Vi hoppas att regeringen lyssnar på Coronakommissionen som säger att fler uppföljningar och mer forskning måste göras för att skapa en klarare bild av hur pandemin har drabbat den enskilde.  Annars är risken stor att våra medlemmar fortsätter att betala ett väldigt högt pris på grund av alla brister som kommissionen skriver om i sin rapport, säger Christina Heilborn.

Coronakommissionen lyfter i delbetänkandet också Socialstyrelsens rapportering om den betydligt högre risken att dö i covid-19 som personer med insatser enligt LSS har jämfört med totalbefolkningen. Dock görs ingen större analys av varför dödligheten var så mycket högre.

– FUB har sedan länge efterlyst en djupanalys av den höga överdödligheten i covid-19 bland personer som bodde i LSS-bostäder, påpekar Christina Heilborn. Inte minst med tanke på att de flesta i denna grupp var yngre än 70 år.

– Vi anser att man exempelvis måste se över hur vårdplanerna såg ut och vid vilken tidpunkt under sjukdomsförloppet personerna fick tillgång till sjukhusvård. Kommissionen har kommit fram till att inom äldreomsorgen var dödligheten högre på större enheter med större personalomsättning. Det är förstås väldigt viktigt att veta om detta också var fallet i LSS-bostäder.