FUB kommenterar: Personer med intellektuell funktionsnedsättning ignoreras i statsbudgeten

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning fortsatt är sämre än för övriga befolkningen. Men denna insikt har inte lett till någon satsning som skulle ändra på detta. Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är lika osynliga i budgetpropositionen som i Tidöavtalet och regeringsförklaringen.

På område efter område saknas ambitionen och konkreta förslag för att förbättra gruppens levnadsvillkor, trots att jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning är det uttalade, nationella målet för funktionshinderspolitiken. Men högt ställda mål blir aldrig verklighet om de ligger långt ned på regeringens prioriteringslista.

• Regeringen hade kunnat ta bort straffskatten på sjuk- och aktivitetsersättning, men valde att inte göra det.

– Hög inflation och stora prisökningar drabbar personer som redan har små marginaler särskilt hårt. Trots det lämnar regeringen inga förslag på hur personer som har sin enda inkomst i form av sjuk- eller aktivitetsersättning ska klara av den ekonomiska krisen, säger FUB:s ordförande Anders Lago.

– Höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen försvann för många i avgifter för god man och förvaltare. Däremot införs skattesänkningar för personer som arbetar efter 65 års ålder, vilket ytterligare ökar skillnaden i skatt mellan pensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

• Regeringen hade kunnat budgetera för ett nationellt LSS-lyft, men valde att inte göra det.

– FUB har i åratal varnat för de stora kompetensbristerna inom LSS-verksamheter, som drabbar tiotusentals människor varje dag. Det handlar om enhetschefer och baspersonal som saknar nödvändig kunskap inom de mest grundläggande områden, säger Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har tidigare konstaterat att bristande kompetens hos personal ligger bakom nästan 75 procent av lex Sarah-anmälningarna.

– En kraftfull satsning på ett LSS-lyft och etablering av ett kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism måste till snarast. Den mycket oroande situationen som råder idag får inte ignoreras längre, säger Christina Heilborn.

• Regeringen hade kunnat rikta om det extra anslaget till folkhögskolorna, för att möjliggöra en helt nödvändig satsning på studerande med IF, men i stället togs anslaget bort.

– Det finns inte många möjligheter att gå utbildningar för personer som har gått i särskolan. Folkhögskolan är en av få. Men flera folkhögskolor är tvungna att lägga ned sina utbildningar för personer med IF. Det finns inte pengar för det extra stöd som behövs, säger Inre Ringen Sveriges ordförande, Markus Petersson.

– Det är extremt ojämlikt. Regeringen kunde minskat ojämlikheten med särskilt avsatta pengar. Personer med IF vill också fortsätta att utbilda sig efter gymnasiesärskolan.