Intressepolitiska framgångar när jubileumsåret går mot sitt slut

– Riksförbundet FUB avslutar sitt jubileumsår med flera stora intressepolitiska segrar i statsbudgeten för 2022 som röstades fram av riksdagen i förra veckan, säger Riksförbundet FUB:s ordförande Anders Lago. Vi har under lång tid arbetat för ekonomiska förbättringar för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (IF), inte minst genom att visa på den ekonomiska utsattheten i vår årliga rapport ”Fångad i Fattigdom?”.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Från och med den 1 januari 2022 kommer tre efterlängtade förändringar innebära förbättrad ekonomi för personer med sjuk- och aktivitetsersättning:

• Garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs med drygt 1 000 kr per månad.

• Taket i bostadstillägget höjs, från 5 600 kr till 7 500 kr per månad för ogifta. För gifta och sambos höjs taket från 2 800 kr till 3 750 kr per månad. Bostadstillägget påverkas inte negativt av den höjda sjuk- och aktivitetsersättningen.

• Skatten på sjuk- och aktivitetsersättningen sänks. Regeringen har beräknat att den genomsnittliga skattesänkningen för personer som har sjuk- och aktivitetsersättning blir ca 10 000 kr per år.

– En ekonomi som det går att leva på är avgörande för att vuxna med IF ska kunna leva som andra. Det borde gå att uppnå politisk enighet om att varje individ ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt med självbestämmande och delaktighet i frågor som rör en, enligt Funktionsrättskonventionen och enligt LSS som har goda levnadsvillkor som mål, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

Samtidigt som budgeten innehåller mycket som är positivt för FUB:s målgrupp, finns mycket kvar att arbeta vidare med.

– För att förbättringarna i budgeten för 2022 ska få långsiktig effekt ska FUB fortsätta att driva på för att ersättningarna ska justeras automatiskt, på samma sätt som inkomstpensionen följer hur kostnader och löner utvecklas i samhället, påpekar Anders Lago.

– Vi är inte heller nöjda med att ”funkisskatten” delvis finns kvar, säger Markus Petersson, Inre Ringen Sveriges ordförande.

– Skattesänkningen är efterlängtad, men, förklarar Anders Lago, det har samtidigt införts ett nytt jobbskatteavdrag som innebär sänkt skatt för pensionärer och löntagare men inte för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det betyder att personer med sjuk- och aktivitetsersättning även i fortsättningen kommer betala mer skatt jämfört med löntagare och pensionärer med motsvarande inkomster. Och så ska det inte vara!

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

• Höjt schablonbelopp för assistansersättning
  25 miljarder kronor avsätts i budgeten för kostnader för statlig assistansersättning. Detta innebär att schablonbeloppet för assistansersättningen höjs med 1,5 procent.

• Statligt stöd för habiliteringsersättning
  Även under 2022 kommer det finnas ett extra statligt stöd för habiliteringsersättning, som kommuner kan ansöka om från Socialstyrelsen. Förra året låg stödet på 350 miljoner kronor och nivån förväntas vara på ungefär samma nivå för 2022. Under 2022 kan kommunerna även söka stöd för personer som har daglig verksamhet enligt Socialtjänstlagen.

• Nationellt kompetenscentrum för intellektuell funktionsnedsättning
  Under 2022 avsätts 3 miljoner kronor för att utreda behovet av ett nationellt kompetenscentrum för intellektuell funktionsnedsättning.

• Extra pengar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
  IVO:s anslag utökas med 3 miljoner kronor 2022, med syftet att stärka IVO:s förmåga att förhindra och förebygga oseriösa aktörer inom välfärdssystemet

• Samma krav på privata och offentliga aktörer inom LSS
  Riksdagen uppmanar regeringen (s.k. tillkännagivande) att så fort som möjligt återkomma till riksdagen med förslag på hur man kan utforma ansökan om tillståndsplikt (att ansöka hos IVO om tillstånd att driva en verksamhet), så att samma krav ställs på utföraren – oavsett om det är en aktör inom den privata sektorn eller inom den offentliga sektorn. Det gäller verksamheter inom socialtjänstens område och hit räknas LSS-verksamheter.

– Även inom Hälsovård, sjukvård och social omsorg finns flera viktiga satsningar som vi har jobbat för, inte minst utredningen om ett nationellt kunskapscenter om intellektuell funktionsnedsättning och autism, säger Anders Lago. Tillsammans med forskare, skrev vi till socialminister Lena Hallengren redan i början av 2021 om behovet av ett nationellt kunskapscenter, så satsningen är ytterligare ett bevis på hur viktigt det är med en stark FUB-röst som når fram till beslutsfattarna.

– Dock kan vi konstatera att vi måste fortsätta att trycka på för att få till ett riktat LSS-kunskapslyft. Pandemin har drabbat personer med LSS-insatser väldigt hårt och visat på ett stort behov av en kompetenssatsning för baspersonal inom LSS.

Markus Petersson, som själv är assistansanvändare, tycker att en annan bra nyhet är att assistansersättningen höjs, men att den borde ha höjts mer.

– Ja, vi tycker att schablonbeloppet för assistansersättningen borde ha höjts till en nivå som motsvarar kostnadsökningen för löneökningar enligt kollektivavtal och allmänna kostnadsökningar, säger Anders Lago.

Markus Petersson kommenterar också habiliteringsersättningen.

– Den är viktig för oss i Inre Ringen. Vi tycker att det borde stå i lagen att alla har rätt att få habiliteringsersättning.

Arbetsmarknad och arbetsliv

• 20,7 miljarder kronor avsätts till lönebidrag och Samhall.

• Det noteras att riksdagens uppmaning (tillkännagivande) för två år sedan (2019/20:128 ), om att regeringen ska göra en översyn av Samhalls uppdrag så att Samhall återgår till sitt grunduppdrag när det gäller personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar, inte har slutbehandlats av regeringen.

– FUB har under flera år kritiserat utvecklingen i Samhall som har lett till att personer med intellektuell funktionsnedsättning får en anställning hos Samhall i mycket mindre utsträckning än tidigare, påpekar Anders Lago. Vi väntar fortfarande på att uppmaningen ska slutbehandlas på ett sätt så att Samhalls kärnuppdrag återställs till att åter omfatta vår målgrupp.

– Det är en skandal att Samhall inte fungerar för personer med IF, säger Markus Petersson. Vi platsar inte längre där.

– Jag tycker också att lönebidragen borde höjas.

– Ja, vi hoppas slippa läsa nya tidningsrubriker om att Arbetsförmedlingen återigen ska skicka tillbaka över en miljard kronor, som var öronmärkta för lönebidrag för personer med funktionsnedsättning. Detta är inget annat än ett gigantiskt misslyckande, säger Anders Lago.

Utbildning och universitetsforskning

• Skolverket får ett ökat anslag på 81,5 miljoner kronor för en förstärkning av undervisningen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

• Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, får ett ökat anslag på 3.5 miljoner kronor för förstärkning av undervisningen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

• Riksdagens utbildningsutskott påpekar att det inte har skett någon utveckling vad det gäller resultatredovisning för grundsärskolan och gymnasiesärskolan, trots tidigare påpekande att det helt saknas indikatorer för dessa skolformer.

– Vi är väldigt glada att den treåriga satsningen på undervisningen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan kommer i gång under 2022, säger Christina Heilborn. Samtidigt väcker det oro på FUB att arbetet med en resultatredovisning värd namnet för grundsärskolan och gymnasiesärskolan tycks stå helt stilla.

– Alla elever måste ges samma rättigheter att utvecklas och nå sin fulla potential.