Hur ser de offentliga livsmedelsinköpen ut? SILO-databasen

I debatten kring offentliga måltider efterfrågas ofta mer mat med svenskt ursprung och offentliga måltider förväntas ta ett stort ansvar i frågan. Samtidigt har det saknats fakta att utgå ifrån i diskussionen. Och hur mycket av det som köps in kan i praktiken komma från Sverige med nuvarande matvanor? Dessa frågor har MATtanken varit med och belyst allt sedan hösten 2017 då MATtanken-projektet startades upp vid Landsbygdsnätverkets kansli vid Jordbruksverket. Slutsatser och insikter från arbetet med policyn, "Härifrån kommer maten – policy för livsmedelsursprung inom offentliga måltider", togs med in i det regeringsuppdrag Jordbruksverket fick (2020) att genomföra en studie om hållbara livsmedelssystem. I uppdragets slutrapport föreslogs ett pilotprojekt för insamling av statistik över den offentliga livsmedelskonsumtionen eftersom det inte fanns någon sådan samlad data. Våren 2022 startades ett sådant pilotprojekt i syfte att samla in och publicera livsmedelsstatistik för offentlig sektor. Våren 2023 ombads för första gången alla kommuner i landet att lämna statistik över inköpta livsmedel. En del av resultatet från insamlingen gav svaret på frågan om hur stor del av inköpen var från svenska producenter:

Ägg - 99%

Potatis - 77%

Ost - 53%

Oberett kött - 89%

Under hösten fortsatte MATtanken arbetet med metod och kvalitetsutveckling. Nästa statistikinsamling genomfördes med start i januari 2024. Här hittar du direkt till SILO-databasen. På MATtankens hemsida kan du höra av dig om du behöver hjälp med att orientera dig i databasen.

Nyttan med livsmedelsstatistik

Aktörer i alla led i livsmedelskedjan har intresse av att informationen om vad som köps in till offentlig sektor finns samlad. Här är några exempel:

• Det blir enklare att jämföra sig med andra, exempelvis mellan kommuner eller län. Det går också följa utvecklingen över tid.
• Med livsmedelsstatistiken som grund går det att analysera och följa upp nationella mål inom exempelvis livsmedelsstrategin, folkhälsomålen, miljömålen och i genomförandet av handlingsplanen för Agenda 2030.
• Andelen svenska livsmedel som upphandlas och serveras i offentlig sektor är ett område som ofta sätts under lupp. Att prioritera svenska livsmedel stärker exempelvis inhemsk primärproduktion, företagande inom de gröna och blå näringarna och bidrar till ökad försörjningsförmåga. I beredskapsarbetet är det värdefullt att se vilka varor och volymer som används till de offentliga serveringarna.
• Statistik över inköpen av livsmedel till offentlig sektor kan bidra till innovation i de tidigare leden i livsmedelskedjan. När det blir synligt vad som köps in blir det lättare att matcha utbud mot efterfrågan.
• Eftersom det som serveras i de offentliga måltiderna påverkar såväl hushållens matvanor som vad som efterfrågas i privata restauranger, så är det viktigt med samlad statistik och transparens kring vilka livsmedel som köps in för skattemedel.

Som vi vet är kommunerna en stor maktfaktor i vilken typ av produktion som överlever i den hårda konkurrensen som våra svenska livsmedelsproducenter utsätts för. Vi på Generation Waste ser en vinst med att gynna inhemsk produktion för att få bättre kontroll på sidoströmmarna av matsvinn som uppstår i livsmedelssystemet.