Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Högre kondition minskar risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död – oavsett ålder och kön

    Studien på friska vuxna personer visar att högre kondition minskar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och att dö i förtid hos både män och kvinnor i alla åldrar. – Tidigare studier har mestadels genomförts på män. Här är hälften av de totalt 266 000 deltagarna kvinnor och nu kan vi jämföra betydelsen av kondition mellan män och kvinnor, säger docent Elin Ekblom Bak vid GIH.

  • Sigmund Loland ny gästprofessor vid GIH

    Sigmund Loland är professor inom sportfilosofi, sport och etik vid Norges Idrottshögskola. En anledning till att han valde att tacka ja till att bli gästprofessor är bland annat för att GIH är en stor institution som varit banbrytande i sin historia. – Det är världens äldsta idrottshögskola och GIH befinner sig idag på en tydlig utvecklingsresa, säger Sigmund Loland.

  • GIH anställer två professorer

    De två professorerna heter Abram Katz och Magnus Lindwall. De har båda anknytning till och samarbetar med GIH:s forskare. – Vi gör en storsatsning genom att anställa två professorer. Deras kompetens kommer att bidra till GIH:s redan idag framgångsrika forskning, säger Per Nilsson, rektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

  • Låg kondition kopplat till sämre impulskontroll och minne

    En studie från GIH visar att maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, är kopplat till kontorsarbetares impulskontroll och minne. Även när hänsyn tagits till ålder, kön och utbildning, presterade de med medelgod eller hög kondition bättre än de med lägre kondition.

  • Carla Nooijen får SCIF:s vetenskapliga pris

    Carla Nooijen är postdoc forskare vid GIH och har fått SCIF:s lilla vetenskapliga pris. En stor anledning är hennes forskning inom rörelse för olika grupper med funktionsnedsättning, även inkluderande paralympiska idrott som paracykling: – Det är väldigt glädjande att min forskning får denna uppmärksamhet och en stor bekräftelse på vikten av paralympisk idrott inom idrottsvetenskap.

  • Peter Schantz är Årets cykelhjälte

    Peter Schantz har fått utmärkelsen ”Årets Cykelhjälte”. Anledningen är hans viktiga forskning som lyfter fram cyklism och de samhällsekonomiska effekterna av att cykla. Samtidigt som utmärkelsen ägde rum överlämnade Peter Schantz två nya forskningsrapporter till Trafikverket. Dessa rapporter ska användas som underlag för vidare utveckling av våra städer för att få fler att välja cykeln.

  • Försämring av konditionen i den svenska arbetsföra befolkningen sedan 1995

    En ny studie från GIH baserad på en databas med över 350 000 män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen visar en kraftig nedgång av maximal syreupptagningsförmåga, dvs kondition, mellan åren 1995 och 2017. I hela studiepopulationen minskade konditionen med 10,8 procent och andelen med en hälsofarlig låg kondition ökade från 27 procent till 46 procent. En av forskarna är Elin Ekblom Bak.

  • Mitokondriernas inverkan på syretransport och prestationsförmåga

    Mitokondriernas funktion samspelar med hjärtats kapacitet att leverera syre till musklerna för att bestämma den maximala syreupptagningsförmågan. Avhandlingen visar vilka faktorer som påverkar mätningen av mitokondriell oxidativ funktion, tydliga skillnader mellan män och kvinnor och hur träning med extra syrgastillförsel påverkar den mitokondriella anpassningen till intervallträningen.

  • Viktigt för kvinnor med bröstcancer att träna under cellgiftsbehandling

    Daniele Cardinale och Sara Mijwel vid KI har publicerat en artikel i FASEB. Den visar att 16 veckor av högintensiv styrke- och konditionsträning under cellgiftsbehandling ger bättre muskelmassa och muskelmetabolism. – Träning för de med bröstcancer bör rekommenderas för att motverka skadliga effekter av cellgifter på muskelfunktion och förbättra livskvalitet, säger Daniele Cardinale.

  • Street dance gav elever lärande om rörelse och hälsa

    Sabina Vesterlunds licentiatuppsats beskriver hur svenska grundskoleelever ska utveckla sin förmåga att genomföra och värdera street dance ur ett rörelse- och hälsoperspektiv. De tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har varit centrala i studien.

  • Medverkan i skolidrotten bidrar till livslång hälsa

    Forskare har studerat betydelsen av deltagande i idrott och hälsa och aktivitet på fritiden i ung ålder för aktivitetsvanor, prestationsförmåga och hälsa senare i livet. – De kvinnor och män som deltog i idrottslektionerna är idag oftare fysiskt aktiva, har högre kondition, är mindre överviktiga, har bättre hälsa och lägre blodtryck, säger Elin Ekblom Bak.

  • Två hedersdoktorer utsedda av GIH

    I samband med GIH:s akademiska högtid den 4 maj promoverades Francesca Racioppi, forskare vid WHO, och Lars Kardell, professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet, till att bli hedersdoktorer. Francesca Racioppis forskning handlar om fysisk arbetspendlings påverkan på stadsplanering och Lars Kardells om friluftsskogars skötsel och inverkan på människan.

  • SCIF:s vetenskapliga pris delas ut på akademisk högtid

    Tre forskare tar emot SCIF:s vetenskapliga pris i och Marcus Moberg, fil dr i idrottsvetenskap vid GIH, är en av mottagarna som får priset till yngre forskare. – Det känns väldigt hedrande att bli uppmärksammad för min forskning. Tidigare pristagare består av mycket framstående forskare, så det är en ära att jag får finnas med bland de namnen, säger Marcus Moberg.

  • Ökad motion efter hjärtinfarkt kan rädda liv

    Patienter som ökade sin fysiska aktivitet efter hjärtinfarkt halverade sin risk att dö. Det visar en studie på drygt 22 000 patienter som genomförts av GIH och Centrum för hälsa och prestation . – Då dessa effekter är så tydliga borde alla bli rekommenderade att vara fysiskt aktiv. Detta är minst lika viktig som råd om att sluta röka och minska stress, säger Örjan Ekblom, docent vid GIH.

  • Hur påverkas vi av aktivitetsbaserat kontor?

    För att möta kravet på ökad effektivitet inför många arbetsgivare idag aktivitetsbaserade arbetsplatser som ger medarbetaren ökad frihet och variation i arbetsmiljö utifrån arbetsuppgift. Dessa kontorslösningar införs trots att det idag saknas vetenskapligt baserad kunskap kring långsiktiga effekter på medarbetarnas hälsa, arbetsprocesser och produktivitet.

  • Nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan

    Jonas Mikaels, doktorand vid GIH, har i sin avhandling undersökt friluftsliv som kunskapsområde inom ämnet idrott och hälsa. Resultaten visar att genom en platsresponsiv pedagogik, som tar utgångspunkt i platsers kulturella, ekologiska och historiska förutsättningar, skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.

  • Invitation to the international seminar The future of fitness – Sports genetics, precision health and individualized training and exercis

    Listen to some of the world's leading scientists like Professor Izumi Tabata who designed the Tabata training, Associate Professor of Medicine Euan Ashley at the Stanford University, Associate Professor Alejandro Lucia at the European University of Madrid and doctor of Medicine Mikael Mattsson at the Swedish School of Sport and Health Sciences. The day also includes workshops. Most welcome!

  • Barn med stressutlöst smärta har kraftigare startle-reflex

    Totalt har 19 barn och ungdomar med återkommande stressutlöst smärta i en studie utsatts under lugna förhållanden för flera ljudstimuli som utlöste startle-reflexen. Musklerna mättes och resultaten visade att muskelspänningen var rejält förhöjd och startle-reflexen utlöstes också lättare, tidigare, var kraftigare och varade längre.

  • Leif Yttergren får SVIF:s idrottshistoriska pris

    Svenska Idrottshistoriska Föreningen, SVIF, delar varje år ut ett idrottshistoriskt pris. Detta år går det till Leif Yttergren, docent i idrottshistoria vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. – Jag är glad, stolt och hedrad över priset. Tycker det är särskilt glädjande att min mångåriga insats som spridare av idrottshistoria till studenter och allmänhet uppmärksammas, säger Leif Yttergren.

  • Hur kan fysisk aktivitet på arbetet minska mental ohälsa?

    Allt fler lider av stressrelaterad mental ohälsa till följd av en pressad livssituation och arbetsmiljö. Forskning visar att ett fysisk aktivt liv främjar hjärnhälsan. Kunskapsluckorna är dock fortfarande stora. – Målet är att både arbetsgivare och anställda ska förstå hur fysisk aktivitet kan användas som ett verktyg för att gynna hälsosamma hjärnfunktioner, säger docent Maria Ekblom vid GIH.

Visa mer