Nytt år - Samma tema!

Sista arbetsdagen på 2011. Detta har verkligen varit ett händelserikt år. Inte för att det hör till ovanligheten i den nordiska elmarknaden, tvärtom. Man tycker sig ha upplevt det mesta efter att ha suttit och stirrat på skärmarna i snart 16 år, men varje år lär man sig något nytt.

I år är det framförallt jordbävningen i Fukushima och skuld-/eurokrisen som etsat sig fast på hornhinnan, men även resan från -40 TWh till +15 TWh i den hydrologiska balansen måste ju anses som något som lär gå till historien. Avslutningen här i december har ju inte heller varit helt avslagen direkt. Inte nog med att årets decembermånad är en av historiens varmaste (i motsats till en historiskt kall december förra året), men politikerna lyckades återigen stjäla showen med ett beslut som på några timmar sände priset på utsläppsrätter 30% högre den 20:e december. Nu var reaktionen något överdriven och beslutet inte slutgiltigt vilket gjort att priserna återigen är tillbaka på nivåerna som rådde innan den 20:e december. Det lär dock finnas anledning att komma tillbaka till detta när det slutgiltiga beslutet skall tas i april nästa år.

Det kanske mest intressanta som kom ut av detta tycker jag är hur man skall ställa sig till dessa politiskt konstruerade gröna marknader? Den politiska risken har ju alltid varit där, men den blev ju mer påtaglig nu än någonsin tidigare. Det faktum hur ett politiskt beslut över några sekunder fullständigt kan stjälpa omkull alla former av fundamental analys av dessa marknader är rätt skrämmande. Jag tror inte att jag är ensam om att inte våga basera min handel på fundamental analys för just dessa marknader.

Svagheten i politiskt konstruerade marknader skulle jag vilja säga är att de bygger på modeller som inte tar hänsyn till feta svansar och svarta svanar. Modellerna bygger på en normalt växande världsekonomi utan oförutsägbara händelser som 9/11, Finanskrisen, Fukushima eller Skuldkrisen. Hela fundamentet i dessa marknader är att en bristsituation av en grönt styrmedel (som utsläppsrätter och elcertifikat) skall ge ekonomiska incitament till miljöfrämjande åtgärder. Oförutsägbara händelser (som ovan nämnda exempel) kan dock leda till att bristen av det gröna styrmedlet övergår i ett överskott. Då försvinner de ekonomiska incitamenten till miljöfrämjande åtgärder och politiker blir tvingade till att ändra på spelreglerna för att återigen skapa en bristsituation.

Baksidan av myntet är dock att när politikerna går in och ändrar på spelreglerna så försvinner en stor del av riskkapitalet i den gröna marknaden. Och riskkapitalet behövs för att ge en likvid och välfungerande grön marknad. Feta svansar och svarta svanar ger alltså politiker något av en moment 22-situation i gröna marknader när de skall försöka bibehålla bristsituationen.

Med detta sagt skall det bli väldigt intressant att se hur svenska och norska politiker skall förhålla sig till elcertifikatmarknaden under 2012. Vi vet vid det här laget att vindkraftsinvestorer vill se ett pris över 70 öre/kWh gemensamt för el och elcertifkat för att de skall vara beredda att gå in i nya projekt.

Med ett elpris runt 40 öre/kWh (och fortsatt fallande under 2012 om ni frågar mig) och ett elcertifikatspris på 15-16 öre/kWh så är man just nu långt ifrån attraktiva nivåer för investorer. Om inte elcertifikatspriset eller elpriset ganska snabbt går upp i storleksordningen 15 öre/kWh så blir den här moment 22-situationen som jag skrev om ovan ganska påtaglig för politikerna. Skall man vänta med att ändra spelreglerna för marknaden till 2015 (när nästa planerade översyn ligger) med en påtaglig risk att inte klara målen för den gemensamma norsk-svenska elcertifkatmarknaden? Eller skall man gå in och ändra på spelreglerna redan nu med risk för att skrämma bort marknadsaktörer? Klurigt, eller hur?

Låt oss blicka ut lite över nästa år också! Vad skall man tro? Tja, mycket av detsamma skulle jag tro. Överskotten i den hydrologiska balansen lär vara här för att stanna ett tag. Det är först framåt hösten som en torr period på allvar skulle kunna dränera överskottet. Första halvåret lär därför präglas av elpriser en bit under kolkraftmarginalen (marginalkostnaden för att producera kolkraft). En kolkraftmarginal som dessutom på grund av skuld-/eurokrisen lär vara fallande. Jackpot för kunder med rörliga avtal med andra ord.

Jag tänkte faktiskt för omväxlings skull försöka undvika att fördjupa mig i skuldkrisens detaljer den här gången, då vi redan skrivit så många blogginlägg om den under det här året (och majoriteten av blogginläggen även nästa år lär handla om detta och dess effekt på elpriserna). Istället för att fördjupa mig så skall jag istället sammanfatta varför skuldkrisen kommer vara ännu mer påtaglig under 2012 än under 2011. När folket och de folkvalda politikerna inser att en kris, som är en följd av alltför hög skuldsättning både i banksystemet och i de offentliga finanserna (statsskkulder), inte kan lösas med annat än lägre skuldsättning så återstår bara två lösningar - Pest (betala av skulder) eller kolera (hyperinflatera bort skulder)!

Avslutningsvis vill jag bara säga ett par visdomsord inför det nya året – Håll utkik efter svarta svanar och feta svansar!

//Jens