Fotografisk bild, tonårsliv och identitet i fokus när Julia Peirone ställer ut på Göteborgs konstmuseum

Julia Peirone är en av de mest intressanta konstnärerna i Norden idag. Sedan debuten kring millennieskiftet har Peirone utforskat identitet och fotografisk bild, ofta med fokus på unga kvinnor i serier som speglar barndomens och vuxenblivandets sidor kring sårbarhet, skam och sexualitet. Med ett hundratal verk, såväl nyproducerade som inlånade från privata samlingar, är det en stor glädje för Göteborgs konstmuseum att presentera Julia Peirones första stora museiutställning med bland annat fotografi, video och skulptur. Välkommen till pressvisning torsdagen den 2 november kl 11.

Sedan snart tjugo år tillbaka har Julia Peirone arbetat med ”flickan” som tema. Från början gestaltad som en tecknad kontur med vit penna på gamla vykort. Ibland skymtar två konturfigurer fram vilket indikerar tidiga självporträtt. Inledningsvis signalerade ”flickan” ett utanförskap men detta har sedan utvecklats till sammanhang där hon alltmer styr och ställer i givna situationer. Detta kan läsas som ett problematiserande av normer och föreställningar om flickors roll i samhället.

Idag möter vi ett väletablerat konstnärskap som ställer frågor kring vad en fotografisk bild kan vara och vad den kan göra, vad som utgör dess styrkor och begränsningar. Framför allt intresserar sig Julia Peirone för hur verkligheten existerar genom bilden och hur vi möter oss själva i den.

Det handlar om sken och återspeglingar. Hur minnen och fantasier, krav och begär, skam och förförelse glider över i varandra. I en tid starkt präglad av sociala medier och en bildkultur som inte sällan används för identitetsskapandet och formandet av den person hen själv vill vara, är det okontrollerbara och sårbara ett viktigt tema. Likaså utrymmet mellan världen och våra tankar om den.

-Julia Peirone är en genreöverskridande konstnär som kommer nära sina modeller och möter tonåringen där den står mitt i pubertetens komplexitet – med en strävan efter vuxenhet men att samtidigt vara ett barn. I en samtid som ställer allt högre krav på unga flickor duckar inte konstnären för de svåra och mörka frågorna i gestaltningen av just flickan. Här ges modellerna en plattform och ett tryggt rum där de kan utforska sig själva på egna villkor, berättar intendent Camilla Påhlsson.

Ett undersökande av normer, tillstånd och bildspråk
I flera bemärkelser står Julia Peirone nära den rörliga bilden. I sina fotografiska serier arbetar hon ofta med castingprocesser och förberedelser där omtagningar, ögonblick och misslyckanden får framskjutna positioner. Det är knappast fråga om porträtt i vanlig mening, utan snarare undersökningar av tillstånd och av bildningskonventioner i möte med sociala normer som speglar kraven utifrån. Inte minst glappet mellan avsikt och handling såsom i serien Twisted Cherry (2016).

Andra fängslande aspekter av Julia Peirones arbete är ett bildspråk som gestaltar motstånd mot narrativ kontinuitet såväl som mångtydiga och fascinerande titlar, där ordens sammanställning och poetiska ton skapar en dialog med bilden som i videoverket Waiting for red pigtails (2004-2008). Flera titlar är hämtade från namn på smink eller drinkar och deras glamorösa skimmer fyllt av löften som i verket Golden sunset (2016). Orden som kopplas till fotografierna styr betraktarens blick och påverkar också hur bilden uppfattas och tolkas.

Relationen mellan betraktaren och den betraktade utmanas
Gemensamt för många av Julia Peirones fotografier är att de utforskar relationen mellan modell och fotograf samt mellan betraktare och den betraktade. Betraktaren möter sällan den porträtterades blick. Ofta blundar modellen eller också är ansiktet bortvänt alternativt dolt av hårsvall som i More than Violet (2010-2012). Exponerad är dock huden, vilket förstärks av kläderna tjejerna har på sig: tajta linnen och korta kjolar eller shorts.

Sättet på vilket personerna framträder i Peirones arbeten utmanar relationen mellan subjekt och objekt. Samtidigt betonar Julia Peirone att ”tjejerna jag plåtar är offer för en blick men de är också starka och har makten över din blick”. Likaså är det avgörande för tolkning av bilden huruvida upphovsmannen är man eller kvinna.

Utställningen presenterar nyproducerade verk och åtföljs av en katalog
I samband med utställningen Girls, Girls, Girls presenteras nya verk för publiken. Bland annat den nya serien Diamonds Dancing (2017) vilka visar på referenser till klassisk skulptur och renässansmåleri där ljus ur mörka och dunkla färger skapar en närmast religiös stämning. Som ett led i att bygga kunskap kring enskilda konstnärer representerade i samlingen produceras också en rikt illustrerad katalog.

Utställningen produceras av Göteborgs konstmuseum i samarbete med konstnärens galleri Belenius och privata långivare. Efter premiären på Göteborgs konstmuseum går utställningen vidare till Kalmar konstmuseum.

Biografi
Julia Peirone (f. 1973) är född i Argentina men uppväxt i Lund. Hon är utbildad vid Högskolan för Fotografi och Film i Göteborg och vid Konstfack i Stockholm där hon också bor och arbetar. 2015 gjorde hon en separatutställning på Museum Anna Nordlander, 2009 på Linköpings Konsthall och samma år på Uppsala konstmuseum. Hon har bland annat ställt ut på Moderna Museet (2017), Borås konstmuseum (2016), Artipelag (2014), Centrum för fotografi (2011) och Bildmuseet (2005).

Julia Peirone är representerad på Kiasma i Finland, Stenersen Museet i Norge, Statens konstråd, Moderna Museet, Nationalmuseet och Göteborgs konstmuseum (i urval). Peirone har flera publikationer bakom sig såsom Waiting for Red Pigtails (Sailor Press, 2013), More than Violet (Art & Theory, 2012), Contemporary Swedish Photography (Art & Theory, 2012), Konstnärer och deras ateljeer (Bladh by Bladh, 2012) och Blind Smek Min Kind (Ordfront/Galago, 2002).

Pressvisning
Välkommen till pressvisning torsdagen den 2 november kl 11
Tf Museichef Anna Hyltze hälsar välkommen
Intendent Camilla Påhlsson presenterar utställningen
Konstnären medverkar på pressvisningen

Vänligen anmäl ditt deltagande senast onsdagen den 1 november till:
Helene Karlsson, Kommunikatör
031-368 35 07, helene.karlsson@kultur.goteborg.se

Vernissage
Välkommen till vernissage lördagen den 4 november  kl 14

Kontakt
Helene Karlsson, Kommunikatör
031-368 35 07, helene.karlsson@kultur.goteborg.se

Camilla Påhlsson, Intendent för samtidskonst
031-368 32 38, camilla.pahlsson@kultur.goteborg.se

Anna Hyltze, Tf Museichef
031-368 35 20, anna.hyltze@kultur.goteborg.se