Gå direkt till innehåll
Carel Willink, Zeppelinaren, 1933, Museum MORE, Gorssel, foto: Peter Cox, © Carel Willink/Bildupphovsrätt 2021.
Carel Willink, Zeppelinaren, 1933, Museum MORE, Gorssel, foto: Peter Cox, © Carel Willink/Bildupphovsrätt 2021.

Pressmeddelande -

Framtidstro och hotande fara i måleri från mellankrigstiden

För första gången i Sverige visar Göteborgs konstmuseum en stor, internationell utställning över mellankrigstidens nysakliga måleri. Storsatsningen Brännpunkt Europa. Nysakligheter 1919–1939 har möjliggjorts genom en donation från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur och öppnar lagom till Göteborgs 400-årsjubileum.

Realistiska nakenakter och porträtt, suggestiva stadsbilder och en gruppbild av kvinnliga arkitekter upptagna med att bygga det moderna samhället. Mellankrigstidens nysakliga måleri uttrycker tidens motsägelsefulla stämningar av framtidstro, dekadens och hotande fara.

Under 1920-talets Europa framträdde ett måleri som bröt med modernismens utveckling mot abstraktion för att istället återknyta till ett realistiskt bildspråk med rötterna i renässansen. Konstnärerna skildrade världen omkring dem, storstaden med dess moderna arkitektur, transportmedel och nöjespalats men också stilleben och porträtt. Konstriktningen som var populär under 1920- och 30-talen kom att kallas Neue Sachlichkeit i Tyskland, på svenska översatt till nysaklighet eller den nya sakligheten.

Det är bilder som ger uttryck åt fascination såväl som oro och ambivalens inför ny teknologi och sociala förändringar, konstaterar intendent Johan Sjöström, en av curatorerna bakom utställningen. 

Realism med element av förvrängning

Stilistiskt präglas nysakligheten ofta av en traditionell realism med ett element av förvrängning som ibland slår över i karikatyr och satir. Detaljer kan vara skarpa över hela bilden. Ibland finns ett naivt drag, som om konstnären i sin omsorg om detaljer förlorat helheten ur sikte.

Men nysakligheten var, trots denna dokumentära ambition, inte enbart objektiv och distanserad. Ofta smyger sig en närmast skräckromantisk stämning på i bilderna av folktomma gator, mörka himlar och stirrande ögon. Riktningen tycks upptagen av något oroande och kusligt. I efterhand är det lätt att uppfatta måleriet som fyllt av föraningar om en kommande katastrof. Men lika mycket handlar det om att försöka gestalta en ny människa i en ny tid: maskinens och modernitetens människa.

– I förvånande liten utsträckning har nysakligt måleri visats i Sverige medan det återkommande utforskats i utställningar och böcker i Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, säger forskningsledare Kristoffer Arvidsson, medverkande curator. Andra stilar har dominerat historieskrivningen om den svenska konsten under 1900-talet. Det är därför hög tid att presentera nysakligheten för nya generationer med ett uppdaterat perspektiv.

Likheter och särdrag

Utställningen sätter in den svenska nysakligheten i ett större europeiskt sammanhang där både likheter och nationella särdrag framträder. En mer mångfacetterad bild av rörelsen tar därmed form. Ambitionen har varit att visa ett högkvalitativt urval av nysakligt måleri från olika länder, och att med konstens hjälp teckna en bild av tiden och dess kulturklimat. I första hand erbjuds möjlighet att stifta bekantskap med spännande konstnärskap och konstverk som tidigare, åtminstone i Sverige, fallit i glömska eller hamnat i skymundan. Utställningen vittnar om konstens förmåga att ge starka estetiska upplevelser men berättar också om dess roll som tidsvittne och seismograf för rörelser i tiden.

Brännpunkt Europa. Nysakligheter 1919–1939 visar framstående verk av internationellt uppmärksammade konstnärer som Meredith Frampton, Pyke Koch och Christian Schad, men också av svenska konstnärer som Stina Forssell, Arvid Fougstedt och Otte Sköld. Utställningen åtföljs av en rikt illustrerad utställningskatalog med nyskrivna essäer av internationellt välrenommerade forskare på området.

Fakta: Öppet med restriktioner

Museet har öppet med hänsyn tagen till rådande restriktioner. Antalet samtidiga besökare begränsas för att undvika trängsel, och det kommer inte att erbjudas visningar eller andra fysiska programaktiviteter tills vidare.

Information om anpassningar, öppettider och pågående utställningar uppdateras kontinuerligt på museets webbplats Göteborgs konstmuseum.

Brännpunkt Europa. Nysakligheter 1919–1939

Etagen

12 juni–19 september 2021

Jubileumsutställningen Brännpunkt Europa. Nysakligheter 1919–1939 har möjliggjorts genom en donation från Stenastiftelsen. Samtidigt visar den angränsande institutionen Hasselblad Center utställningen Det nya ögat. Mellan­krigstiden genom linsen.

Relaterade länkar

Ämnen

Regioner


Göteborgs konstmuseum har en av norra Europas främsta konstsamlingar. Denna sträcker sig från 1400-talet fram till idag med betydande verk inom både nordisk och internationell konst. Förutom samlingen erbjuder museet utställningar, familjeaktiviteter, föreläsningar, workshops och visningar. Museet har en välsorterad museibutik. Samlingen omfattar omkring 70 000 verk och museet har ca 250 000 besökare årligen. Göteborgs konstmuseum är en del av Göteborgs Stads kulturförvaltning. Samfinansierat av Västra Götalandsregionen.

Presskontakt

Kristoffer Arvidsson

Fil dr/Forskningsledare 031-368 35 29

Johan Sjöström

Intendent utställningar 031-368 35 08
Pnina Yavari Molin

Pnina Yavari Molin

Presskontakt Kommunikatör & presskontakt Press 0728554296

Relaterat material

Relaterade nyheter

Göteborgs konstmuseum

Göteborgs konstmuseum har samlingar från 1400-talet fram till idag. Museet har en nordisk profil men i samlingarna ingår även äldre nederländsk och fransk konst med verk av Rembrandt, van Gogh, Monet och Picasso.

På översta våningsplanet finns Fürstenbergska galleriet som ursprungligen var en privat samling men som senare tillföll museet. Här hänger målningar av konstnärer som Edvard Munch, Ernst Josephson, Carl Larsson, PS Krøyer och Anders Zorn.

Göteborgs museum bildades 1861. Genom gåvor av bl a Pontus och Göthilda Fürstenberg hade man snart vuxit ur sina lokaler och tanken på ett nytt konstmuseum väcktes. 1916 utlystes en tävling om utformningen av Götaplatsen. Här skulle en stadsteater, ett konserthus, ett konstmuseum och en konsthall byggas. 1925 invigdes byggnaden som konstmuseum vid Götaplatsen. På 60-talet utvidgades museet med ett ljust nybygge anpassat till den gamla byggnaden.

I januari 1996 fick museet ny entréhall och tillbyggnad som rymmer Hasselblad Center, museibutik samt en restaurang. Konstnären Pål Svenssons grindar i järn och brons pryder den nya entrén som genom den nya tillbyggnaden flyttats närmare ner mot Götaplatsen och blivit mer tillgänglig.

Göteborgs konstmuseum har tre stjärnor i Michelins Green Guide.