Ingrid Vang Nyman – mycket mer än Pippi Långstrump

I mitten av 1900-talet revolutionerade den danska konstnären Ingrid Vang Nyman hur bilder i barnböcker kunde se ut. Men på vilket sätt och vem var hon egentligen? Lördag 17 oktober öppnar Ingrid Vang Nyman.Mycket mer än Pippi Långstrump, en omfattande utställning som presenterar ett mångfacetterat konstnärskap och dess betydelse för barnboksbildens utveckling i Norden.

Ingrid Vang Nyman fick sitt stora genombrott 1945 med sina tuschillustrationer till Pippi Långstrump. Uppgiften att teckna Astrid Lindgrens bok blev startskottet på en intensiv arbetsperiod där illustrationsuppdragen avlöste varandra i snabb takt. Under de efterföljande åren kom Vang Nymans illustrationer att prägla vår bild av barn och hon blev en av pionjärerna inom den moderna barnboksbilden. Efterkrigstiden var dynamisk och det fanns en stor vilja att skapa nytt och bryta med gamla ideal. Synen på barn och barnuppfostran var i en radikal förändringsprocess. Bilderboken blev en möjlig plats för konstnärligt utforskande och en ny estetik växte fram. Innan Vang Nyman var bilderna av barn ofta tillrättalagda. Barnen var hela och rena och bildens perspektiv var korrekt.

– Vang Nymans bilder bröt mot konventionerna. Hennes illustrationer är osentimentala, humoristiska och rättframma. Barnen är lite smutsiga och toviga, skrattar högt och brottas. Konturerna i hennes teckningar är kraftfulla och bildens perspektiv spretar ibland åt olika håll, säger Anna Hyltze, curator för utställningen.

Inspirerades av japanska träsnitt

Redan i Vang Nymans första bokillustrationer framträder det som kom att bli karakteristiskt för hennes tecknarstil – en distinkt linjeföring och påtaglig mönsterglädje. Hennes bilder är ofta omedelbart igenkännbara med stor egensinnighet i perspektiv och färghantering. De vittnar om en medveten konstnär med stora kunskaper om både grafiska kvaliteter och konsthistoriska föregångare. Vang Nyman förkovrade sig inom den moderna trycktekniken och skaffade sig tidigt tillgång till en litografisk press där hon kunde experimentera fritt. Inspirerad av japanska träsnitt kom hennes illustrationer att gradvis förändras. Det burleska draget försvann, linjen blev tunnare och ytan mer betonad.

Barnboksillustratörer hade under Vang Nymans verksamhetsår ganska låg status. Arvodena var generellt låga och illustrationerna följde som regel med i översättningar, om- och nytryck utan ersättning till illustratören. Vang Nyman kände sig många gånger förbisedd ekonomiskt och försökte hävda sin rätt till ordentlig ersättning och upphovsrätt. Inte sällan ledde det till konflikter och hon ansågs svår att samarbeta med.

– Det är svårt att veta om konflikterna av henne själv upplevdes som enbart personliga eller som delar av en större struktur. Trots de rättighetsstrider hon gav sig in i verkar hon inte ha engagerat sig tillsammans med sina kollegor. Idag framstår Ingrid Vang Nymans krav som högst rimliga, men under hennes tid var de både oväntade och höga, säger Emelie Arendorff Runnerström, assisterande curator.

Förvånansvärt okänd

Idag kanske de flesta som har vuxit upp eller bor i Sverige sett hennes illustrationer. Men för att ha skapat bilder som är så välkända så är Vang Nyman själv förvånansvärt okänd. I utställningen presenteras hennes korta men inflytelserika produktion som bilderboksillustratör, men också hennes gärning som konstnär, serieskapare och tidig föregångare i diskussionen kring konstnärers villkor. Scenografin utgår från Ingrid Vang Nymans illustrationer och låter besökaren träda in i hennes karakteristiska bildvärld och grafiska mönsterglädje. I utställningen visas drygt 200 verk - barnboksillustrationer, målningar, skisser och skulpturer samt tryckoriginal, bokutgåvor och brev. En viktig del i utställningen är en bildsatt tidslinje som kontextualiserar Ingrid Vang Nymans konstnärskap och sätter in det i tidens tankar kring barnuppfostran och barnkultur.

– Idag är det kanske svårt att förstå vilken effekt Vang Nymans illustrationer hade på den svenska barnboksbilden. Ingen hade tecknat som hon tidigare. Hon öppnade vägen för modernitet och funktionalism och för att tydliggöra vilket kliv hon tog är det intressant att se henne i relief till föregångare och samtida kollegor ur Göteborgs konstmuseums samling av barnboksillustrationer, säger Anna Hyltze.

Jämte verk ur den egna samlingen visas ett flertal inlånade verk från Vejen Kunstmuseum som äger den största samlingen av Ingrid Vang Nymans fria måleri, teckningar och skisser, samt ett stort antal barnboksillustrationer ur Astrid Lindgrens arkiv vid Kungliga biblioteket, Bonniers förslagsarkiv, Rabén & Sjögren, Astrid Lindgren Aktiebolag och privata långivare.

Ingrid Vang Nyman. Mycket mer än Pippi Långstrump

17 oktober 2020–21 februari 2021

Etagerna

Curator: Anna Hyltze

Kontakt

Presskontakt: Pnina Yavari Molin, 072-8554296, pnina.molin@kultur.goteborg.se

Anna Hyltze, curator, 031-368 35 20, anna.hyltze@kultur.goteborg.se

Emelie Arendorff Runnerström, konstpedagog, 031-368 35 35, emelie.arendorff@kultur.goteborg.se