Gå direkt till innehåll
Agostino Musi, Marcantonio Raimondi, Häxprocession, ca 1520-1527, Göteborgs konstmuseum.
Agostino Musi, Marcantonio Raimondi, Häxprocession, ca 1520-1527, Göteborgs konstmuseum.

Pressmeddelande -

Verk av renässansens och barockens stora grafiker i vårens första utställning på Göteborgs konstmuseum

Vårens första utställning på Göteborgs konstmuseum som öppnar 14 mars presenterar grafik från renässansen och barocken med verk av mästare som Albrecht Dürer, Marcantonio Raimondi och Rembrandt van Rijn. Utställningen omfattar ett hundratal verk ur museets stora samling av konst på papper som sällan visats tidigare.

Tryckt. Grafik som samlarobjekt, massmedium och skrytverk presenterar grafiska blad av äldre mästare från 1400-, 1500-, och 1600-talen och deras omvälvande bildvärld. Samtidigt ger utställningen en inblick i den europeiska massmedians födelse och diskuterar parallellt hur konstverk tar plats i konsthistorien, samt vilka motivval som grafiken möjliggjorde. Presentationen ger även en fördjupad bild av Göteborgs konstmuseums samling av grafiska blad och vilka avtryck enskilda samlare har gjort genom åren.

Revolutionerande informationsspridning

I slutet av 1400-talet revolutionerade tryckpressen informationsspridningen i Europa. Nyheter och trender kunde färdas snabbare. Det nya mediet användes bland annat av kyrkan och kungahus för att sprida sina budskap. Alternativa åsikter och vetenskapliga rön fick också möjlighet att nå ut till fler.

Med hjälp av de grafiska teknikerna fördes bilder av aktuella händelser vidare, såsom krig och kröningar. Bilder, som tidigare främst kunnat beskådas i kyrkor, kom plötsligt närmare folket genom att den förmedlades på papper. Med en större spridning ökade kunskapen om skickliga grafiker, som därmed nådde ett bredare kändisskap.

I dagens värld av bilder i överflöd kan det vara svårt att föreställa sig vilken oerhörd kraft dessa bilder hade för femhundra år sedan. Utställningens detaljrika grafiska blad är otroligt fascinerande och har en hel del likheter med dagens sociala medier och populärkultur med sina ögonblicksbilder och kändisporträtt, säger Kalle Väljemark som leder utställningsprojektet

Nya tekniker – nya möjligheter

De nya teknikerna öppnade även för motiv som sällan förekom i måleriet. Då grafik inte var beställningsverk i lika hög grad som inom måleriet kunde konstnärerna slå an ett mer personligt tilltal och en bredare publik fick ta del av spelkort, folkliga scener och exotiska djur.

Albrecht Dürer, Melencolia I, kopparstick, 1514, Göteborgs konstmuseum.

I utställningen visas verk av tungviktare som Albrecht Dürer (1471–1528), Lucas van Leyden (1494–1533), Marcantonio Raimondi (1475–1534), Rembrandt van Rijn (1606-1669) sida vid sida med okända mästare. Några av höjdpunkterna är Mäster ES (verksam ca 1450–1467) Kristi födelse från omkring år 1450 som räknas till ett av de tidigaste grafiska bladen i europeisk historia, och Battista Francos (ca 1510–1561) Sankt Hieronymus, ett av de till storlek största bladen från 1500-talet.

- I utställningen vill vi bland annat lyfta hur motivvalen blev fler med en större publik. Motiven i flertalet av de grafiska bladen som visas i utställningen skiljer sig från det som vi är vana att se i måleri från samma tid. Publiken kommer att mötas av burleska scener från bondbröllop, sprakande fyrverkerier och en upp- och nervänd värld, säger Kalle Väljemark.

Dolda skatter

Utställningen omfattar ett hundratal verk ur Göteborgs konstmuseums stora samling av grafik. Med anledning av verkens ljuskänslighet och av utrymmesskäl har museet sällan möjlighet att visa konst på papper. Nu ges publiken en unik chans att ta del av ett stort urval av den ofta dolda konstskatten.

- Att aktivt synliggöra samlingens potential utifrån en mångfald av perspektiv är en viktig del i museets arbete. Det känns spännande att nu öppna dörren till den äldre bildskatt som utgör grunden till museets omfångsrika grafiksamling, säger Anna Hyltze, tf museichef Göteborgs konstmuseum.

Göteborgs konstmuseums samling omfattar drygt 70 000 verk från sju århundraden, varav samlingen av konst på papper består av närmare 61 000 akvareller, teckningar och grafiska blad.

Pressvisning

Välkommen på pressvisning torsdag, 12 mars, kl. 11.
Anmäl dig till: johan.lindblom@kultur.goteborg.se senast 10 mars.

Vernissage

Utställningen Tryckt. Grafik som samlarobjekt, massmedium och skrytverk har vernissage lördagen, 14 mars.

Utställningen pågår mellan 14 mars – 16 augusti 2020.

Kontakt

Johan Lindblom, presskontakt
070-415 49 85, johan.lindblom@kultur.goteborg.se

Anna Hyltze, tf museichef
031-368 35 20, anna.hyltze@kultur.goteborg.se

Kalle Väljemark, föremålsregistrator
031-368 35 19, kalle.valjemark@kultur.goteborg.se

Ämnen

Regioner


Göteborgs konstmuseum har en av norra Europas främsta konstsamlingar. Denna sträcker sig från 1400-talet fram till idag med betydande verk inom både nordisk och internationell konst. Förutom samlingen erbjuder museet utställningar, familjeaktiviteter, föreläsningar, workshops och visningar. Här finns restaurang samt en välsorterad museibutik. Samlingen omfattar omkring 70 000 verk och museet har ca 250 000 besökare årligen.

Göteborgs konstmuseum är en del av Göteborgs Stads kulturförvaltning. Samfinansierade av Västra Götalandsregionen.

Kontakter

Malin Opperud

Presskontakt Kommunikatör och presskontakt 031-368 35 28

Relaterat innehåll

Göteborgs konstmuseum

Göteborgs konstmuseum har samlingar från 1400-talet fram till idag. Museet har en nordisk profil men i samlingarna ingår även äldre nederländsk och fransk konst med verk av Rembrandt, van Gogh, Monet och Picasso.

På översta våningsplanet finns Fürstenbergska galleriet som ursprungligen var en privat samling men som senare tillföll museet. Här hänger målningar av konstnärer som Edvard Munch, Ernst Josephson, Carl Larsson, PS Krøyer och Anders Zorn.

Göteborgs museum bildades 1861. Genom gåvor av bl a Pontus och Göthilda Fürstenberg hade man snart vuxit ur sina lokaler och tanken på ett nytt konstmuseum väcktes. 1916 utlystes en tävling om utformningen av Götaplatsen. Här skulle en stadsteater, ett konserthus, ett konstmuseum och en konsthall byggas. 1925 invigdes byggnaden som konstmuseum vid Götaplatsen. På 60-talet utvidgades museet med ett ljust nybygge anpassat till den gamla byggnaden.

I januari 1996 fick museet ny entréhall och tillbyggnad som rymmer Hasselblad Center, museibutik samt en restaurang. Konstnären Pål Svenssons grindar i järn och brons pryder den nya entrén som genom den nya tillbyggnaden flyttats närmare ner mot Götaplatsen och blivit mer tillgänglig.

Göteborgs konstmuseum har tre stjärnor i Michelins Green Guide.