QUEER EYES del 4 - FANTASIER OCH FETISCHER

QUEER EYES del 4
FANTASIER OCH FETISCHER
18 april 2012 kl 18–21
Göteborgs Konsthall

Queer Eyes är ett feministiskt filmprogram i fyra delar sammanställt av curator Anna Linder för Göteborgs Konsthall. Till varje filmvisning hålls ett efterföljande samtal.

Fjärde delen i serien Queer Eyes låter sig kittlas av ett antal internationella konstfilmer som under temat fantasier och fetischer på olika sätt berör och vidrör ämnen som identitet, könslig maktordning, rollspel och sexualitet. Med humor och allvar får vi inblick i såväl den unge superhjälten Audreys värld som i Frida Kahlos nattklubbsbesök och ”one night stand” med Anita Berber 1924. I två av filmerna möter vi konstnären Kent Monkman som Miss Chief Eagle Testickle för att i nästa stund låta oss inta positioner och ställningar som utmanar bilden av det kvinnliga könet(s) plats.

Efterföljande samtal med Ester Martin Bergsmark, Hanna Högstedt och Vilda Kvist.

Information om filmerna som visas (endast på engelska)
Audrey Superhero – Amy Jenkins, 2010, 9 min (USA)
Le pisse debout – Camille Ducellier, 2009, 3:30 min (Frankrike)
Flasher Girl On Tour – Joanna Rytel, 2010, 13:48 min (Sverige)
Séance – Kent Monkman, 2010, 3:46 min (Kanada)
Shooting Geronimo – Kent Monkman, 2007, 11:11 min (Kanada)
Frida & Anita – Liz Rosenfeld, 2010, 20 min (USA/Tyskland)

(Total längd ca 65 min)

Audrey Superhero
Amy Jenkins, 2010, 9 min (USA)
“I wanted to be a boy when I got borned, you know, outta your tummy!” Audrey, age 6.
Audrey Superhero, an experimental documentary, explores the shifting terrain of gender identity. The film includes vividly charged discussions with Audrey, who insists she is Superman, along with views of her obsessive role-playing during her daily life out in the “real” world. Playful and arresting, Audrey de-cloaks from Clark Kent to Superman, revealing her “secret identity” as a boy. She does push-ups, practices flying, and imagines “saving the police from the bad guy.” She ruminates “to have a girlfriend I have to be a boy,” all the while drawing us into her state of transformation. The unscripted narrative was built through the collaboration of mother and daughter, with Audrey youthfully honest and willing to reveal her inner emotional state. She is open as only a six year old could be.

Amy Jenkins’ installations, videos, and photography have been exhibited, screened and published internationally. Her work has received wide support from granting organizations, including New Hampshire State Council for the Arts, New York State Council for the Arts, New York Foundation for the Arts, Pollock-Krasner Foundation, Jerome Foundation, the Experimental Television Center, and Aaron Siskind Foundation. She recently received the Berkshire Taconic A.R.T. Fellowship for 2010.

www.amyjenkins.net

Le pisse debout
Camille Ducellier, 2009, 3:30 min (France)
Cuba 2008. Everywhere! Standing women.
This video was made in the EICTV's campus (International school of cinema and tv) in Cuba with two other directors and a lot of joy. As a nomade feminist, i've brought with me this useful object. We've played with it to compose this instructions for use.

Camille Ducellier Born in 1985. Lives and works in Paris. Graduated from Le Fresnoy, Studio national des arts contemporains and l'Ecole Supérieur des Arts décoratifs of Strasbourg. She has already directed several films, documentary portraits, feminist and experimental videos, in which the image of body and identity are replayed or disturbed: No men phénomène (2007), Ils seront forts, elle seront belles (2008), Sorcières, mes soeurs (2010). She published a book in 2011; Le guide pratique du féminisme divinatoire, which focuses on her interest in the politic figure of modern witches.

http://www.camilleducellier.com%20

 
Flasher Girl On Tour
Joanna Rytel, 2010, 13:48 min (Sverige)
Flasher Girl On Tour, is about a female flasher out on a flasher tour. Is it possible to flash oneself as a woman and not be an object? Is it possible to be sexual in public space on one's own terms. Is it a revenge film? No, not at all.
People seem to think bad behaviour belongs to men. This because as soon as a woman acts badly you think that she is copying men or getting revenge on patriarchy. This is incorrect! My flasher likes to flash and disgust in public space. She is also going to take out a patent for it.

Joanna Rytel, konstnär och krönikör, född i Warszawa 1974 och uppväxt i Göteborg. Rytel studerade vid Högskolan för fotografi och film i Göteborg och senare på konstprogrammet vid Konstfack i Stockholm. Joanna Rytel har utvecklat ett komplext konstnärskap, som alltid berör vår tids mest laddade frågor om kön, makt och identitet. Med stor integritet har hon närmat sig dessa frågor på ett sätt som också sätter det personliga på spel. Flasher Girl On Tour är hennes bidrag till den uppmärksammade feministiska porrfilmsserien Dirty Diaries.

http://www.joannarytel.com   Distribution: Filmform, Stockholm

 
Séance
Kent Monkman, 2010, 3:46 min (Canada)
Documentation of performance, 2007. Hyacinth Gloria Chen Court at the Royal Ontario Museum, Toronto. Monkman created Séance in response to being censored from the First People’s Gallery at the ROM during the Shapeshifters (link) exhibition. In her conversations with the spirits of 19th century painters, Eugene Delacroix, Paul Kane, and George Catlin, Miss Chief’s costumes grow increasingly larger and more outlandish, as the responses of each successive artist draws more of her ire.

Distributed by Vtape Toronto

Shooting Geronimo
Kent Monkman, 2007, 11:11 min (Canada)
Famed romantic filmmaker Frederick Curtis is shooting a film about Geronimo just outside the Long Horn Saloon. Frustrated with the unconvincing performances of his lead actor, he pulls another young sexy Cree man into the role. Jealousy ensues as Curtis alternately gushes over the two Cree boys as he manipulates them into broad Hollywood caricatures. A “Lonesome Rider” intercedes, teasing the action to a tragic twist, which forces the boys to take control of Curtis’s film.

Born in St. Marys Ontario, Kent Monkman is an artist of Cree ancestry who works with a variety of mediums, including painting, film/video, performance and installation. He has had solo exhibitions at the Art Gallery of Hamilton, Walter Phillips Gallery, and the Indian Art Centre, and has participated in various international group exhibitions. Monkman has created site specific performances at the McMichael Canadian Art Collection, and at Compton Verney, UK, and has also made super 8 versions of these performances that he calls “Colonial Art Space Interventions”. His award-winning short film and video works have been screened at various national and international festivals.

http://kentmonkman.com   Distributed by Vtape Toronto

Frida & Anita
Liz Rosenfeld, 2010, 20 min (Germany).
1924. Berlin, Germany. Mexican artist Frida Kahlo finds herself at the well-known La Garconne nightclub, where the infamous queer chanteuse Anita Berber is performing onstage as she walks in. Frida makes a promise to herself that she will not go home alone this evening, and that she will only go home with Anita.

Shot like a silent film from the 1920's, Frida & Anita is a political fantasy, intersecting the lives of two queer radicals who both left a huge dent in history, and clearly inspired artists who came after them. They both ruptured the immediate socio-political landscapes around them, defining, breaking, and re-defining the social classes with awkward grace and impenetrable energy, leaving what became both an art- historical and social- political legacy of work. Frida & Anita is the first video in the 3-part video series Surface Tension, which queers and re-enacts/ re-imagines the lives of 3 female artists ( Anita Berber, Hannah Hoch, Leni Riefenstahl) who lived during the course of the Weimar period in Berlin.

Liz Rosenfeld (b.1979, New York, NY) is a Berlin-based artist utilizing modes of performance through film and video in order to convey a sense of past and future histories through moving images. Her current work deals with issues of queer identity as represented though revisionist history, cruising, transient bodies, pop culture icons and different kinds of public and private transitional space. Rosenfeld is invested in concepts of how we remember our own history, as well as how and where we identify ourselves with/in community. The linage of traditions such as family portraiture, re-enactment, archiving, and communal gatherings, are important themes present throughout her work. She is intent on examining the possibility of more within the multitude, as opposed to a final end, or what could be called the orgasmic moment. Rosenfeld's work has been screened internationally at venues including The Tate Modern, The Hebbel Am Uffer Theater, The British Film Institute, The Hammer Museum, The Kitchen, and Rivington Place. Rosenfeld was recently profiled in the May 2011 edition of Art Review.

www.lizrosenfeld.com/

Efterföljande samtal med Ester Martin Bergsmark,
Hanna Högstedt och Vilda Kvist.

Ester Martin Bergsmark
Konstnär och filmregissör boende i Berlin och Stockholm.
Ester Martin har pluggat konst på Konstfack och dokumentärfilm på Biskops Arnö. Bland hens arbeten hittar vi dokumentärer, queera filmer, porr och långfilm. Ingen genre är given utan står alltid i ständig förhandling med sitt medium, såsom i Fruit Cake (Dirty Diaries, 2009), Maggie vaknar på balkongen (långfilmsdokumentär, 2008), Min kuk en dildo (kort queer porrfilm, 2007) och Svälj (experimentell kortfilm, 2007). Hens arbete har belönats med en Guldbagge och Dox Alliance Award, och har visats på festivaler som Abulante (Mexiko), DMZ Docs (Sydkorea), CPH DOX (Köpenhamn), London Gay and Lesbian Film Festival, Berlin Porn Film Festival, Nordisk Panorama (Århus), mfl.
För närvarande samarbetar Ester Martin med författaren Eli Levén och den senaste filmen Pojktanten hade sin premiär på Göteborg Filmfestival 2012 och mottog då hedersomnämnadet för bästa film, samt bästa foto och publikpriset.
Pojktanten är en djupt personlig film där det vackra krockar med det råa och fula. Filmen har svensk biopremiär den 7 september.

Hanna Högstedt
Född 1981 i Göteborg, konstnär och regissör som ofta arbetar på gränsen mellan det dokumentära och det fiktiva. Hen examinerades från regiutbildningen på Filmhögskolan i Göteborg våren 2010. Hens examensfilm A Safe Place for the Wild skildrar den queera familjen och visas under våren på festivaler i bland annat London, Torino och Toronto. Hen arbetar just nu med två filmprojekt; Burka Songs, en kort performancefilm som spelas in i Paris i vår, samt långfilmen Min Franska Revolution, en roadmovie mellan Sverige, Frankrike och Algeriet som undersöker gränserna för tillhörighet, i familjen och i nationalstaten.

Vilda Kvist
Konstnär från Västra Frölunda. Sedan 2008 lever hen och arbetar i Stockholm. I flera års tid har Kvist jobbat normkritiskt med humor och gravallvar i sin performance och installationskonst med respektabilitet och makt. Hur annanhet, och normöverträdelser både i historien och i samtid bestraffas, diagnostiseras till förmån för en vit borgerlig heteronormativ kanon och utmejslandet av den fullvärdiga samhällsmedborgaren. Kvist är bland annat aktuell med performanceserien ”Vilda and the Firespeakers” i vilket konstnären bjuder konstscenen och världen på det bästa hen kan tänka sig, det vill säga brandtal om politik och hopp om en bättre värld, solnedgångsdrinkar och queerfeministiska band och dylikt som det finns för lite av i världen. Kvist har även curerat utställningen Den Vanliga Människan på Sjöhistoriska museet under STOCKHOLM PRIDE 2010.

Anna Linder är född och uppväxt i Storuman, södra Lappland. Hon är verksam inom konst och film. Som konstfilmsproducent har hon arbetat med Annika Larsson, Catti Brandelius och Joanna Rytel och som curator har hon visat program i många olika sammanhang och länder. Senast curerade hon film och video för Samiska veckan i Umeå. Hennes egna filmer och installationer har visats på exempelvis ICA London, Svenska institutet i Paris, Tribeca Film Festival i New York, Palm Springs International Short Fest och Arsenal Experimental i Berlin.

2012 tog hon en konstnärlig master i film vid Filmhögskolan/Valand, Göteborgs universitet, och sedan 2004 har hon varit anställd på Filmform i Stockholm. Hon är en av medlemmarna i High Heel Sisters och 2005 var hon med och initierade Föreningen JA!. Aktuell just nu med utställningen I samernas rike 002 som öppnar den 7 maj på Stockholms universitet; curator Lara Szabo Greisman.