En historisk vandring i Régis Cadiers fotspår

Om det inte hade varit för en fransk kock vid namn Régis Cadier, född år 1829, hade en viss adress vid Blasieholmshamnen förmodligen sett helt annorlunda ut. Han var av den sjunde generationen i sin släkt som skulle bedriva hotell- och restaurangverksamhet. Hans föräldrar drev ett litet värdshus i Alperna. Där växte Cadier upp innan han sökte sig till Grenoble som då var den viktigaste orten i trakten när det gällde matlagningskonst. Snart vände han blicken mot Paris och restaurangen Trois Fréres Provencaux i Palais-Royal, som grundats i efterdyningarna av den franska revolutionen då de flesta av landets skickligaste kockar blivit av med sina jobb. Här skolades Cadier till mästerkock bland gäster som Robespierre och Napoleon Bonaparte. Efter två år var han köksmästare och sökte nya utmaningar på internationell mark. Han begav sig till St. Petersburg där han kom att tjänstgöra som chefskock hos greve Dasjkov. Då greven blev tilldelad tjänsten som ryskt sändebud vid det svenska hovet kom det sig så att Régis Cadier hamnade i Stockholm. En stad han skulle komma att sätta sitt avtryck på för all framtid.

Vi bjuder på en vandring genom några av Stockholms centrala kvarter, men också lite i stadens utkant, där du får följa med Grand Hôtels grundare på hans resa under tiden i Sverige. Kanske du får mersmak – och då rekommenderar vi ett besök till Cadierbaren. Här har vi en prisbelönad och helt unik barmeny som återspeglas av Régis Cadiers äventyr, även internationellt. Våra duktiga bartenders berättar mer än gärna om drycken, och en och annan anekdot bakom.

Skeppsbrokajen
Är det inte spektakulärt, att detta är Cadiers första anhalt i Sverige då han anländer från St. Petersburg den 3 november 1852. Ser han redan nu potentialen i Blasieholmen på andra sidan av det glittrande vattnet med det kungliga slottet mitt emot? Cadier reser med hjulångaren Furst Menschikoff, i sällskap med hans arbetsgivare greve Dasjkovs hushåll.

Fersenska Palatset
Den ryske greven är på svensk mark som tsar Nikolais sändebud under de spända upptrappningarna till det kommande krigsutbrottet. Under sin tjänstgöring är Fersenska Palatset utsett till bostad för grevskap med hushåll. Den enorma köksavdelningen på den nedersta våningen är i Cadiers makt. Med i tjänstestaben är också estländskan Caroline Roberg, grevinnan Dasjkovs’s kammarjungfru. Inom kort uppstår tycke mellan Cadier och ”Lilly”, och de gifter sig.

Kungliga slottet
Ett år efter Régis Cadiers ankomst till Sverige är läget ansträngt mellan ryssarnas representanter i Sverige och de som är lojala mot Frankrike – vilket inkluderar det svenska kungahuset, då de två nationerna strider på varsin sida i Krimkriget. En fransk köksmästare i den ryska ambassadörstaben anses inte som lämpligt. Cadier antar den prestigefulla tjänsten som kunglig kock på Stockholms slott. Det är under denna tid som en stark vänskap växer fram mellan den franske köksmästaren och kung Oscar I med familj, som ska komma att ha stor betydelse i Cadiers framtida karriär.

Fredsgatan 24
1854 öppnar Cadier en delikatessaffär med charkuterier som specialitet, och extraknäcker vid hovet. Butiken inreds efter franskt mönster och elegans, och blir omåttligt populär bland stockholmarna. Här anställs också landets första kvinnliga charkuterist.

Fredsgatan 13
År 1855 dör den ryske tsaren och ryssarna kapitulerar samma år i Krimkriget. Även om Sverige hållit sig neutralt i kriget, stiger jublet i huvudstaden över Frankrikes seger. Lily och Régis Cadier flyttar in i en vacker, rymlig våning på Fredsgatan 13, mitt emot grosshandlare Cederlunds hus. Där föds också deras första barn Olga.

Gustav Adolfs Torg 12
En trappa upp i huset där den kände galanterihandlaren Benjamin Lejas populära nipperbod låg, mitt emot Celsingska huset, öppnar Cadier år 1857 Stockholms första franskinspirerade restaurang och lånar namnet Trois Fréres Provencaux från den restaurang där han utbildats i Paris. Här på ”Bröderna Fréres” som det kallas i folkmun, bjuds stockholmarna på en servicenivå de aldrig tidigare skådat – exempelvis får alla varsin egen servett...!

Hotel Rydberg
På Gustav Adolfs Torg, i byggnaden mellan Malmtorgsgatan och Regeringsgatan, tar Régis Cadier sitt första steg in i hotellvärlden. Och han slår på stort med detsamma. Våren 1859, övertas arrendekontraktet till Hôtel Rydberg som är det då ledande hotellet i Stockholm. Cadier genomför en omfattande renovering – det sägs att inte ens det kungliga slottet har en motsvarande lyx när allt slutligen är klart. Detta är Sveriges första kontinentala hotell.

Pohlsro
I det som idag har krympt betydligt i storlek och utgör Skansens souvenirbutik, uppfördes 1828 ett schweizeri av tyske konditorn Johan Fredrik Pohl. Det får namnet Pohlsro. Ungefär tjugo år senare övertar Cadier detta. Han önskar erbjuda sina gäster en sommaroas som komplement till Hôtel Rydberg, och Djurgården är stockholmarnas främsta förlustelseplats under sommarhalvåret. Under två år bedriver Cadier här en lyckosam restaurangverksamhet innan hans gode vän Francois Vasseur övertar det, renoverar och döper om det till Alhambra.

Blasieholmen
Hôtel Rydberg visar sig redan år 1860 ha för låg kapacitet för anstormningen av såväl utländska som svenska tillresande, inte minst eftersom Stockholm under denna tid benämns som ”Nordens Paris”. Och i Paris söker Cadier inspiration regelbundet när det gäller branschen. Där uppförs något världen aldrig förr skådat i hotellväg - Grand Hôtel, med hela 800 rum, 250 personer i betjäning och all storslagen lyx man kan tänka sig och allt i neorenässansstil. Som vi redan vet är Cadier mycket driftig och han börjar mot slutet av 1860-talet att se sig om efter tomtmark för att påbörja bygget av sitt storverk. Han riktar blicken mot Södra Blasieholmshamnen som under denna tid består av ett stort antal låga, äldre trähus utspridda på tre tomter. Två av dem får Cadier loss inom kort till ett pris av 230 000 riksdaler. Han anlitar omgående arkitekt Axel Kumlien och i mars 1872 påbörjas byggnadsuppförandet av Stockholms första storhotell.

Söndagen den 14 juni 1874 kliver kung Oscar II med tre av sina söner in genom det färdigställda hotellets entré och får en två timmar lång rundvisning av Cadier själv. Dagen efter öppnas Grand Hôtel officiellt, en nyhet som inte bara annonseras inom landet och runt om Europa men även i USA. Det berättas bland annat om den ”storartade hotellbyggnaden”, med 314 rum som ska komma att kosta ”fyra till sju och en halv krona per dag”.

Tivoliparken, Solna
När Cadier har etablerat sin verksamhet med Grand Hôtel och Hôtel Rydberg låter han anlägga en handelsträdgård. Den ligger nära det egna semesterhuset, intill Brunnsviken, där han med familj vilar ut mellan långa pass av hårda arbetsdagar på hotellen i city. Spår av trädgården finns idag på terrasserna längs Tivolibergets skyddande södersluttning mot Brunnsviken. Cadier bedriver här även mönstergillt jordbruk med svingård i Brunnsvikens innersta vik, på vägen till Tivoli. Med sitt trädgårdsmästeri försörjer han sina hotell året runt med grönsaker och frukt.

Bolinderska Palatset
Året är 1889. 15 år har gått sen Grands öppning och hotellet har etablerat en oomtvistlig position som landets ledande hotell med internationell status. Bröderna Bolinder äger fastigheten på den tredje tomten intill Grand som Cadier haft ögonen på. Bolinderbröderna har renoverat byggnaden med avsikt att förvandla det till Stockholms vackraste, med stark prägel av klassisk venetiansk renässans. Landets mest anlitade arkitekt Helgo Zetterwall har kopplats in, byggmästare Thavenius har ansvarat för de konstnärliga detaljerna på fasaden. Konstnärer som Mårten Eskil och Hanna Winge, Carl Larsson och Gotthard Werner har anlitats för att utsmycka interiören, under ledning av Svante Thulin. Det är nu Cadier slår till, och får köpa loss tomten och byggnaden som bestått av exklusiva hyreslägenheter. Han flyttar själv med sin nu utökade familj in på den andra våningens trettonrumsvåning. Bland annat Carl Larsson rummet och Bolinderska rummet är en del av det som utgjorde deras exklusiva lägenhet, och som idag är populära konferens- och festvåningslokaler på Grand Hôtel.

Skansen
Régis Cadier är innerligt förtjust i djur och anlägger bland annat en stor fågelbur i Grands tambur mellan det som under denna tid är hotellets in- och utfartsportar. Voliéren inreds med palmer, klippor och springbrunnar och hundratals nordiska fåglar får där flyga fritt. Dock störs gästerna av kvittret, och man beslutar därmed att flytta fåglarna till Skansen. Fjäderfä är för övrigt inte de enda djur som huserar i hotellet under den här tiden. Cadier mottar en gång en gåva från St. Petersburg i form av en trälåda, innehållande två björnungar. Han installerar en bur i en av Grand Hôtels ljusgårdar, men låter dem under deras första månader tumla runt i foajén på hotellet. Då de växer till sig visar de sig bli en aning mer krävande och blir därmed befriade ut till mer sälla jaktmarker.

Malmstenbutiken
Cadiers dotterson Carl Malmsten är en av våra mest omtyckta formgivare vars verk är högt eftertraktade än idag. Malmstenbutiken ligger på Strandvägen 5B och invigdes av Carl Malmsten själv på 40-talet.

Solna Kyrkogård
Här ligger Cadier begravd, vid det nionde kvarteret i grav 437. Han avlider 61 år gammal, av vad man tror är sviterna av lunginflammation den 5 mars 1890, endast ett år efter att familjen flyttat in i Bolinderska Palatset. Hela Stockholm sörjer. Den närmsta familjen övertar ansvaret för Hôtel Rydberg och Grand Hôtel samt Cadiers många andra, mindre verksamheter, men bara under de närmaste åren. Den första och allra mest betydelsefulla hotellepoken följer Régis Cadier till graven för att lämna plats åt en helt ny, i ett nytt sekel, då Grand Hôtel för första gången säljs under slutet på 1890-talet.