Gamla fiskeredskap, spökgarn, som blivit kvar i hav och sjöar kan fortsätta att fiska och snärja in fåglar, fiskar och andra marina djur år efter år. Nu satsar Havs- och vattenmyndigheten 3,6 miljoner kronor på att få upp förlorade fiskeredskap ur havet. Södra Östersjön, Öresund och Västkusten prioriteras.
Nu startar arbetet med att skapa den första svenska marint inriktade nationalparken i Östersjön – Nämdöskärgården. Efter en gemensam beredning ser Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten, Värmdö kommun och Skärgårdsstiftelsen att förutsättningarna för att bilda en nationalpark är goda.
Nu har Havs- och vattenmyndigheten beslutat om nya fredningsområden för gäddorna i Blekinges skärgård. Åtgärderna är ett första steg i arbetet med att ge det minskande gäddbeståndet en chans att återhämta sig. Bestämmelserna gäller från 1 april 2020. Sviktande rekrytering av kustlekande gädda och ett ökande fisketryck från både fritidsfisket och yrkesfisket på gädda ligger bakom.
Senast den 6 mars kan du ansöka om fortsatt fiske efter signalkräfta utanför hanteringsområdet. Din ansökan skickar du till länsstyrelsen.
Projekt som rör kalkning, fiskevård, lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och skydd av hotade arter får i år dela på totalt 437 miljoner kronor. Det är Havs- och vattenmyndigheten som fördelar stödet till länsstyrelserna runt om i landet. I år sker en extra satsning på lokala vattenvårdsprojekt och fiskevård.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fördelar 58 miljoner kronor till länsstyrelserna som i sin tur stöttar lokala miljöprojekt. Syftet är att säkra bättre vattenhushållning och ge bättre tillgång till dricksvatten. Torka och vattenbrist har ställt till med stora problem på många håll i landet på senare år. Gotland, Blekinge, Skåne och Kalmar län är regioner som har drabbats hårdast av torkan.
Havsnejonögat har kallats ett urtidsdjur, ett levande fossil. Men människans påverkan på dess levnadsmiljö och brist på stora bytesfiskar (den lever som vuxen som parasit) har gjort att arten riskerar att försvinna helt från svenska vatten. Havs- och vattenmyndigheten har nu beslutat om ett åtgärdsprogram för hotade arter med fokus på havsnejonögat. Länsstyrelserna koordinerar programmet.
2020 års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön fattades den 16-17 december i Bryssel. Kvoterna sattes i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, försiktighetsansatsen och fleråriga planer. Till exempel för havskräfta, kolja, gråsej, kummel och rödspätta i Skagerrak och Kattegatt. Selektiviteten förbättras därmed i Kattegatt utifrån den stränga beståndssituationen för torsken.
I dag lämnar Havs- och vattenmyndigheten förslag till havsplaner till regeringen. Det är första gången Sverige gör statliga havsplaner. När regeringen har beslutat havsplanerna kommer planerna att vägleda myndigheter, kommuner och domstolar om hur havet bäst kan användas på olika platser. Även företag får vägledning av planerna. Mer än 150 organisationer har deltagit i arbetet.
HaV skärper reglerna för signalkräfta, ett krav enligt EU för att fortsatt kunna fiska arten i Sverige. Reglerna gäller fiske, transport och försäljning av signalkräfta inom ett nytt hanteringsområde. Reglerna justerar även allmänhetens fiske i Vättern från fem till tre helger. Dessutom införs ett minimimått på 10 cm vid fångst i hela landet. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2020.
HaV har beslutat om en ny tioårsperiod för överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket efter framförallt sill, skarpsill och makrill. I beslutet höjer myndigheten kvoterna för det kustnära fisket. Avsikten är att gynna småskalighet, öka tillgången på lokalt fångad fisk och förbättra förutsättningarna för nyetablering.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fördelar 21 miljoner kronor till länsstyrelsernas arbete för att förbättra livsmiljöerna i sötvatten. Satsningen ska bidra till att stärka arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag genom att bland annat stärka skyddet av värdefull natur och genomföra restaurering.
