Bekräftat fynd av laxparasiten Gyrodactylus salaris i Munkedalsälven

Laxparasiten Gyrodactylus salaris (även kallad Laxdjävul) har bekräftats i Munkedalsälven, ett biflöde till Örekilsälven. Det är första gången som parasiten bekräftas i ett svenskt västkustvattendrag norr om Göta älv.

En laxunge har bekräftats med parasiten. Fyndet gjordes inom det nationella provtagningsprogrammet Gyrodactylus salaris. Så snart fyndet blev känt initierades en utökad provtagning i Munkedals- och Örekilsälven. Provtagningen har inte resulterat i några ytterligare fynd.

Genetiska analyserna visar att laxparasiterna från Munkedalsälven är av en variant som förekommer längre söderut på den svenska västkusten och som även påvisats i Norge. Hur parasiten har spridit sig till Munkedalsälven är inte känt. Parasiten tros ha spridits via människan, den är känslig för höga salthalter, vilket gör naturlig spridning via laxvandring osannolik.

Parasitens effekter för laxfisk
G. salaris är en ektoparasit som fäster utanpå värddjuret och som kan orsaka hög dödlighet hos laxfiskar. Både unga och vuxna laxfiskar kan drabbas av parasitens angrepp, högst dödlighet drabbar yngel och laxungar. Skadliga effekter av parasiten varierar mellan olika bestånd och stammar. Vissa tycks vara mer motståndskraftiga, medan andra drabbas av hög dödlighet. I Norge har parasiten orsakat stor skada och omfattande åtgärder har vidtagits för att utrota parasiten. I Sverige har det bland annat införts förbud för utsättning av laxfisk i vattendrag längs västkusten för att förhindra introduktion och spridning av parasiten. Det är i dagsläget inte känt hur parasiten på sikt kan komma att påverka beståndet av lax i Munkedalsälven och Örekilsälven.

Undvik spridning av parasiten
Parasiter och bakterier kan överleva i fuktiga miljöer i flera dagar och kan bland annat spridas med fisk, fiskeredskap och vatten från infekterade vattendrag eller sjöar. Därför är det viktigt att den som fiskar eller rör sig i vattendragen på västkusten, torkar eller desinficera fiskeredskap och annan typ av utrustning som varit i kontakt med vattnet innan man flyttar sig mellan eller inom vattendraget.

Flera myndigheter och organisationer samarbetar för att följa utvecklingen och ta fram relevanta åtgärder, vilka ska införas snarast. Svenska myndigheter har ett nära samarbete norska myndigheter i frågan.

Kontakt

Sofia Brockmark, Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 65 81

Charlotte Axén, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), expertmyndighet fiskhälsa, 018-67 43 76

Bakgrund
Första fyndet på den svenska västkusten gjordes år 1989 i Säveån (mynnar ut i Göteborgs hamn) och 1991 i Ätran (mynnar ut vid Falkenberg). Därefter har parasiten spridit sig med bekräftade infektion i 16 av 24 laxvattendrag. Senast parasiten påträffades i ett nytt laxvattendrag var 2017 i Kungsbackaån. Örekilsälven är därmed den älv med bekräftad infektion som ligger närmst den norska gränsen.