Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är nu klar med sin bedömning av hur den svenska havsmiljön mår. Den bygger på miljödata från åren 2011-2016 om bland annat övergödning, farliga ämnen, fisk och skaldjur och marint skräp. - Våra havsmiljöer mår generellt inte så bra och tillståndet för några marina arter är kritiskt, men vi ser vissa ljusglimtar, säger Mia Dahlström, enhetschef på HaV.
På torsdag den 29 nov, kl. 16:00, invigs Laxens år 2019 på Hotell Scandic Crown i Göteborg. International Year of the Salmon 2019 är ett internationellt initiativ för att informera om och öka intresset för alla de åtgärder och den forskning som genomförs och behövs för att bevara laxbestånden. Ett samarbete internationellt, nationellt och lokalt som utvecklar kunskap och medvetenheten kring laxen
Satsningen på bidrag för att skrota gamla, miljöfarliga fritidsbåtar blev en succé. 265 båtar återvanns under september och oktober, vilket är mer än dubbelt så många som totalt i fjol. - Det här visar att båtägare vill skrota sina fritidsbåtar på ett miljövänligt sätt. Vi har nu beslutat att satsa ytterligare 1,2 miljoner kronor i år, säger Lisa Bredahl Nerdal, Havs- och vattenmyndigheten.
I vintras genomförde Havs- och vattenmyndigheten, HaV, den första tömningen av olja från miljöfarliga vrak i svenska vatten. Nu är det klart vilka vrak som står på tur i satsningen. - Vi ska sanera vraken Hoheneichen och Sandön utanför Skånes kust. Ett utsläpp av olja från dessa skulle hamna i närheten av Kåseberga och Ale stenar, för att sedan röra sig mot Ystad, säger Fredrik Lindgren på HaV.
Fartyget Skytteren förliste 1 april 1942 utanför Måseskär på västkusten i ett försök att föra ut krigsmaterial till de allierade. Vraket klassas som akut miljöfarligt av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och Sjöfartsverket. I november gör HaV dykundersökningar av vraket Skytteren med stöd av Försvarsmakten.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV har i år fått tillstånd att använda kameraförsedd drönare för att bättre kunna övervaka svenskt ålfiske. Tillståndet gäller Skånes drygt 64 mil långa kuststräcka. - Vi började använda oss av drönare i september och ser redan att det ger nya möjligheter i vår fiskerikontroll. Inte minst för att vi snabbt kan söka av stora vattenområden, säger Martin Bjerner.
Vid mötet i ministerrådet beslutade EU:s fiskeministrar om kvoter för fisket i Östersjön. De arter som omfattas är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Beslutet innebär minskade kvoter för fyra bestånd, bland annat östra beståndet av torsk. Däremot ökas kvoten för västra beståndet av torsk. Det blir stora sänkningar av det västra och det centrala östersjöbeståndet av sill/strömming.
Det olagliga fisket efter den utrotningshotade ålen fortsätter. Hittills i år har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, beslagtagit 202 redskap jämfört med totalt 163 i fjol. 226 ålar har kunnat släppas fria i samband med beslagen. - Vi ser inga tecken på att det olagliga ålfisket minskar vilket är väldigt oroande. Istället ser vi att fisket flyttas till nya områden, säger Martin Bjerner på HaV.
I våras delade Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ut 2,5 miljoner kronor till tio projekt inom marin pedagogik. Pengarna ingick i en särskild satsning från regeringen för att öka människors medvetenhet om våra hav. Nu föreslår HaV att regeringen följer upp 2018 års initiativ och tillskjuter extra medel till stöd för lokala aktörer även för kommande tre år.
I Sverige finns i dag ungefär 64 000 övergivna eller sjöodugliga fritidsbåtar. Bara en bråkdel av dessa skrotas och återvinns. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, avsätter därför två miljoner kronor för att få fler båtägare att vilja skrota sina gamla båtar i höst. - Vi hoppas att fler båtägare blir medvetna om miljöproblemen och att fler gamla båtar skrotas, säger Lisa Bredahl Nerdal på HaV.
Senaste veckorna har allmänheten rapporterat in flera fynd av Gonionemus vertens, ett nässeldjur som är släkting till vanliga maneter. - Arten har tidigare förekommit sporadiskt i svenska vatten, det är först i sommar som den verkar finnas i riklig mängd. Det är därför viktigt att vi får allmänhetens hjälp för att förstå spridningen, säger Erland Lettevall på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Halter av det giftiga ämnet diphenylchlorarsine (Clark I och Clark II) har tidigare hittats i plattfisk och havskräfta vid Måseskärsvraken. Nu visar även prover av nordhavsräka spår av det kemiska stridsmedlet. - Det rör sig om väldigt låga halter som inte bedöms farliga för konsumtion. Men det är ämnen som inte ska finnas i havsmiljön, säger Fredrik Lindgren på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
