Hav inför ett stopp för kustfiske för ål, 1 november-31 januari, samma period som förra året, som ett led i att fortsätta skydda den akut hotade ålen. Fiskestoppet omfattar yrkesfiske och fritidsfiske i kust och hav inom EU, inklusive Östersjön. Förbudet införs då den vuxna ålen passerar Öresund på sin lekvandring på väg ut ur Östersjön, då möjligheten för reproduktion ökar.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, går idag ut med en remiss angående ändrade fiskeregler för Västernorrlands- till norra Uppsala läns kust. Förslaget syftar till att stärka bestånden av framför allt öring, sik, gös och gädda. Genom att begränsa nätfisket under tider och i områden när fisken är mest känslig, dels genom storleks och fångstbegränsningar för handredskap.
EU:s fiskeministrar har beslutat om ett fortsatt tre månaders fiskestopp av europeisk ål för 2019. I år utvidgas det internationella fiskestoppet till att också omfatta glasål, vilket är ål som är mindre än 12 centimeter, fritidsfiske samt ålfisket i Medelhavet. HaV:s förslag till tre månaders fiskeförbud i svenska vatten går nu ut på remiss.
HaV inför nya regler, 1 maj, för att öka skyddet för laxbestånden i Östersjön och säkerställa att Sveriges laxkvot inte överskrids. Det gäller kvoter, redskapsanvändning och rapportering. Beslutet innebär ändrade bestämmelser för framförallt yrkesfiske och rapportering.
HaV, delar uppfattningen att Östersjön och torsken i östra beståndet är hårt utsatta och mår dåligt på flera sätt. Att utreda orsaker och att bedöma vilka åtgärder som behövs tar lång tid, och många nationella och internationella aktörer är involverade i dessa beslut. Östersjön blir allt varmare, mindre syrerik, surare och salthalten sjunker. Ekosystemet kommer sakta att förändras.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) vill öka skyddet för laxbestånden i Östersjön och säkerställa att Sveriges laxkvot inte överskrids. I en remiss föreslår HaV ändrade bestämmelser för laxfiske och rapportering som möjliggör en väl fungerande fiskerikontroll.
EU:s fiskeministrar är nu överens om 2019 års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. För flera viktiga bestånd sattes kvoterna i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, exempelvis för havskräfta, kolja, gråsej och rödspätta i Skagerrak och Kattegatt. Beslutet innebär även nya regler för ålfiske och att de även omfattar glasål samt fiske i Medelhavet och fritidsfiske.
Under fyra år har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, delat ut 38 miljoner kronor till projekt för att utveckla ett mer selektivt och skonsamt fiske. Projekten har utförts i samarbete mellan yrkesfisket och Sveriges lantbruksuniversitet. Satsningen presenteras i dag på Havs- och vattenforum. - Fisket har haft många goda idéer kring hur de ska kunna fiska mer selektivt, säger Hans Nilsson på SLU.
Vid mötet i ministerrådet beslutade EU:s fiskeministrar om kvoter för fisket i Östersjön för 2018. De arter som omfattas är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Beslutet innebär minskade kvoter för sex bestånd, bland annat östra beståndet av torsk. Däremot blir det ingen ändring för kvoten för västra beståndet av torsk och för kvoten för sill i centrala Östersjön och skarpsill en ökning.
EU:s fiskeministrar är överens om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. - För flera viktiga bestånd sattes kvoterna i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, MSY. Det gäller exempelvis för havskräfta, kolja, sill och äkta tunga i Skagerrak och Kattegatt, säger Karin Linderholm på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Förhandlingarna mellan Norge och EU om fiskekvoter i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är nu klara. - Överenskommelsen innebär bland annat att 2017 års kvoter för rödspätta i Skagerrak, och kvoter för torsk och sej ökar jämfört med 2016, medan kvoterna för bland annat kolja och sill minskar nästa år, säger Malin Skog, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår nu ett nytt system för att fördela fiskemöjligheter, bland annat för torskfiske i Östersjön och fiske efter vitfisk, havskräfta och räka i Västerhavet. Syftet är att bland annat minska utkast av fisk och att undvika kollektiva fiskestopp. - Individuella årliga fiskemöjligheter ger också yrkesfiskare ökad flexibilitet, säger Ingemar Berglund.
EU:s fiskeministrar är nu överens om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Arterna som omfattas är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Beslutet innebär kraftigt minskade kvoter för yrkesfisket efter torsk i Östersjön. För fritidsfisket införs en fångstbegränsning för fångst av torsk i västra Östersjön inklusive Öresund.
EU:s fiskeministrar är nu överens om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. - För flera viktiga bestånd sattes kvoterna i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning. Det gäller exempelvis för torsk i Nordsjön och Skagerrak samt för räka och havskräfta i Skagerrak och Kattegatt, säger Karin Linderholm på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Förhandlingarna mellan Norge och EU om fiskekvoter i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är nu klara. Avtalen innebär att flera kvoter höjs nästa år, till exempel för räka och rödspotta. - Förhandlingarna utmynnade i tre olika avtal, ett nordsjöavtal, ett avtal avseende Skagerrak och Kattegatt och ett mellan Sverige och Norge, säger Bengt Kåmark på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
EU:s fiskeministrar är nu överens om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Kvoter sattes i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning. För exempelvis havkräfta innebär det att kvoten nästa år höjs och för makrill att den sänks.
EU:s fiskeministrar är överens om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. - Fortfarande bedöms flera bestånd vara överutnyttjade men vi ser också en positiv utveckling för bestånd av många arter i västerhavet, säger Bengt Kåmark på Havs- och vattenmyndigheten, HaV Kvoterna är preliminära i väntan på ett fiskeavtal med Norge, till dess är det också stopp för fiske i norsk zon.
EU:s jordbruks- och fiskeministrar har nu beslutat om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Bland annat ökas kvoten för två av de tre sillbestånden medan kvoten för den västra torsken minskas jämfört med 2013. - På det stora hela är beståndsutvecklingen i Östersjön bra men för torsken i västra beståndet är beståndsutvecklingen sämre, säger Bengt Kåmark vid Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
EU:s nya gemensamma fiskeripolitik är tänkt att börja gälla 1 januari 2014. Uppgörelsen innebär bland annat att fiskekvoter ska fastställas så att man säkerställer ett maximalt hållbart uttag (MSY), ett successivt införande av utkastförbud samt strävan om minskad negativ inverkan på de marina ekosystemen. Konsumenter ska i framtiden också enklare kunna få information om var och hur fisk fångats.
EU:s jordbruks- och fiskeministrar har nu beslutat om 2013 års kvoter för torsk, sill och havskräfta i Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Ministerrådet beslutade också om ändringar i förvaltningsplanen för torsk i Västerhavet. - Förvaltningsplaner är ett av de viktigaste instrumenten i EU:s fiskeripolitik för att nå hållbara bestånd, säger Karin Linderholm på Havs- och vattenmyndigheten.