Idag presenteras en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som visar på regionala skillnader och ger en samlad bild av svenskt fritidsfiske, baserat på statistik från 2013-2017. Fisket skiljer sig ganska mycket åt i olika delar av landet vad gäller till exempel redskap och antalet utövare samt vad det är man fiskar.
Rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018” ger en samlad översikt av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår i havet och de stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Innehållet är framtaget av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, delar ut totalt 16 miljoner kronor till landets kustlänsstyrelser för att öka skyddet av marina områden. Pengarna är en del i regeringens treåriga satsning ”Rent hav”. - Vi behöver bättre kunskap om vilka marina miljöer som behöver skyddas och även se till att arter kan få ett skydd under olika livsstadier, säger Elisabeth Anderberg, utredare på HaV.
För trettonde året i rad kommer nu den samlade översikten av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår i havet och de stora sjöarna . - Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket som får en allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, säger Fredrik Ljunghager på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, presenterar ny officiell statistik om det svenska fritidsfisket som omfattar totalt cirka 1,4 miljoner personer. - Den typiske fritidsfiskaren i Sverige är en man på cirka 42 år som bor i inlandet i södra eller mellersta Sverige och som fångar främst gädda och abborre men även öring med någon slags handredskap, säger Gustav Blomqvist, utredare på HaV.
Åren 2009-2011 inrättades fem fiskefria områden i svenska vatten, tre på västkusten och två på ostkusten. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är nu klar med utvärderingen som analyserar både biologiska och samhällsekonomiska effekter av de fiskefria områdena. - Vi menar att fiskefria områden främst ska användas som komplement till annan reglering, säger Ulrika Gunnartz på HaV.
Långa, sill och strömming är fiskbestånd som ökar i svenska vatten och som får omdömet ”god status” av forskarna. - Mer bekymmersamt ser det ut för hummer, samt gädda och gös längs kusterna, säger Johanna Mattila vid institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Vill du veta hur det står till med långan, sillen eller ålen i svenska vatten så här i jultider? I så fall kan du läsa eller ladda ner rapporten ”Fiskbestånd i hav och sötvatten 2015” på Havs- och vattenmyndighetens hemsida. - Detta är elfte gången som rapporten ges ut och den visar utveckling och status för 45 av våra vanligaste fiskar och skaldjur, säger Bertil Håkansson.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har beslutat att införa ett femårigt vårfiskeförbud i Torpe-Infjärden, Björnöfjärden och Säbyviken i Värmdö kommun. Förbudet gäller från 1 april till och med 15 juni. - Det här är ett viktigt lekområde för bland annat gädda, det finns tecken på att reproduktionen inte fungerat så som man kan förvänta sig, säger Martin Rydgren på HaV.
Arter som lever i Östersjön uppvisar stora lokala variationer. Det visar en genetisk inventering av bland annat sill, gädda och sik som lever i havet. – Det här är viktig kunskap för att vi ska kunna förvalta de olika bestånden i Östersjön på bästa sätt i framtiden, säger professor Kerstin Johannesson, som samordnat det internationella projektet.