Den 6 november samlas forskare och beslutsfattare från Östersjöländerna till en konferens i Köpenhamn om läget i Östersjön. Konferensen arrangeras av Östersjöprogrammet BONUS tillsammans med HELCOM (Helsingforskonventionen). Temat är hur forskning och innovationer kan samverka med politiken för att skapa en hållbar utveckling.
I drygt tre år har Östersjöländerna som ingår i den regionala miljökonventionen Helcom arbetat med att bedöma Östersjöns miljöstatus. Ländernas gemensamma bedömning finns nu samlad i slutrapporten ”State of the Baltic Sea”. - Rapporten beskriver statusen för arter och livsmiljöer samt nivån av mänsklig påverkan på Östersjön, säger Agnes Ytreberg, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram fyra rapporter om indikatorer som kan användas i arbetet med att bedöma hur Östersjön mår. De ingår i forskningssatsningen ”God miljöstatus i Sveriges marina vatten” . - Forskare har bland annat undersökt kustfisk som kan ge indikation av tillstånd längs svenska Östersjökusten, säger säger Norbert Häubner på HaV.
Regeringen vill redan nästa år satsa ytterligare 600 miljoner kronor på åtgärder för rent hav, bland annat projekt mot övergödning. - Näringstillförseln från land måste fortsätta minska. Det kan också behövas åtgärder för att minska den interna näringsbelastningen, det vill säga läckaget av fosfor från syrefria bottnar i hav och sjöar, säger Robert Almstrand, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
I dag inleds Ospar-mötet om havsmiljön i Nordostatlanten i Göteborg. En av de viktigaste frågorna handlar om hur främmande arter sprids med barlastvatten i last- och färjefartyg. - Den amerikanska kammaneten, kinesiska Ullhandskrabban och Vandrarmusslan är arter som kan ha spridits till svenska vatten med barlastvatten, säger Jan Schmidtbauer Crona på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Havs- och vattenmyndigheten ger sju miljoner kronor till Baltic Nest Institute, BNI, vid Stockholms universitet. Pengarna ska bland annat användas för att beräkna hur stora utsläpp av kväve och fosfor som sker från land till Östersjön, Skagerrak, Kattegatt och Öresund. - Polen står för de största utsläppen i Östersjön, Sveriges andel är cirka en tiondel, säger Bo Gustafsson vid BNI.