Idag presenteras en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som visar på regionala skillnader och ger en samlad bild av svenskt fritidsfiske, baserat på statistik från 2013-2017. Fisket skiljer sig ganska mycket åt i olika delar av landet vad gäller till exempel redskap och antalet utövare samt vad det är man fiskar.
Rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018” ger en samlad översikt av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår i havet och de stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Innehållet är framtaget av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
För trettonde året i rad kommer nu den samlade översikten av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår i havet och de stora sjöarna . - Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket som får en allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, säger Fredrik Ljunghager på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Fiske fortsätter att engagera svenskar på fritiden. Det visar officiell statistik som tagits fram på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Cirka 1,6 miljoner svenskar säger att de fiskar varje år och andelen kvinnor ökar. - Till det ska räknas cirka en halv miljon barn och ungdomar som fiskar på fritiden och cirka 800 000 turister som fiskar varje år, säger Stig Thörnqvist.
Vill du veta hur det står till med långan, sillen eller ålen i svenska vatten så här i jultider? I så fall kan du läsa eller ladda ner rapporten ”Fiskbestånd i hav och sötvatten 2015” på Havs- och vattenmyndighetens hemsida. - Detta är elfte gången som rapporten ges ut och den visar utveckling och status för 45 av våra vanligaste fiskar och skaldjur, säger Bertil Håkansson.
EU:s fiskeministrar är nu överens om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Kvoter sattes i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning. För exempelvis havkräfta innebär det att kvoten nästa år höjs och för makrill att den sänks.
Närmare 1,6 miljoner svenskar fritidsfiskar varje år och de lägger fem miljarder kronor på sin hobby. De viktigaste arterna är abborre, gädda, öring och makrill. Det visar en färsk enkätundersökning som genomförts av Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. - Det är första gången vi tar fram officiell statistik om fritidsfisket, säger Håkan Carlstrand.
För fem år sedan infördes möjligheten att överlåta fiskerättigheter i det pelagiska fisket, det vill säga fisket efter sill, skarpsill, makrill, blåvitling och tobis. I en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, görs en första utvärdering av systemet. - Antalet fartyg har minskat och lönsamheten i detta fiske har generellt ökat, säger Qamer Chaudhry på HaV.
EU och Norge kunde i går kväll i London enas om fiskemöjligheter och förvatningsåtgärder för 2014 i Nordsjön och Skagerrak. Dessutom undertecknades vid samma tillfälle ett femårigt makrillavtal mellan EU, Norge och Färöarna.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ansvarar för tre av Sveriges 16 miljömål; ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, ”Ingen övergödning” och ”Levande sjöar och vattendrag”. - Vi når dem inte till 2020 med dagens beslutade och planerade styrmedel. Orosmoln är syrefria bottnar i Östersjön, sårskador på fisk i Hanöbukten och miljögifter, säger HaV:s Ulrika Siira i en intervju om de tre målen .
Havs- och vattenmyndigheten arbetar på regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurserna.
Gullbergs Strandgata 15
404 39 Göteborg
Sweden