Idag presenteras en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som visar på regionala skillnader och ger en samlad bild av svenskt fritidsfiske, baserat på statistik från 2013-2017. Fisket skiljer sig ganska mycket åt i olika delar av landet vad gäller till exempel redskap och antalet utövare samt vad det är man fiskar.
Rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018” ger en samlad översikt av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår i havet och de stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Innehållet är framtaget av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
För trettonde året i rad kommer nu den samlade översikten av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår i havet och de stora sjöarna . - Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket som får en allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, säger Fredrik Ljunghager på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, presenterar ny officiell statistik om det svenska fritidsfisket som omfattar totalt cirka 1,4 miljoner personer. - Den typiske fritidsfiskaren i Sverige är en man på cirka 42 år som bor i inlandet i södra eller mellersta Sverige och som fångar främst gädda och abborre men även öring med någon slags handredskap, säger Gustav Blomqvist, utredare på HaV.