En ny studie visar att ålgräsängarna försvunnit från många områden i Västerhavet sedan 80-talet. Forskare vid Göteborgs universitet har gjort studien på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Den totala arealen av undersökta ålgräsängar har minskat med cirka 45 procent (motsvarande 1 377 hektar) i jämförelse med dagens utbredning.
Nya havsplaner bäddar för kraftigt ökad elproduktion från havsbaserad vindkraft. Efter en omfattande planeringsprocess har Havs- och vattenmyndigheten lämnat förslaget till regeringen för beslut.
Den 23 september 2024 är det hummerpremiär och många oerfarna fiskare ska ut på havet och pröva lyckan för första gången. Men det finns en baksida. Varje år går mer än 4 000 hummerburar förlorade längs den svenska västkusten. Väl förlorade kan de fortsätta att "spökfiska" under lång tid. Från och med 2023 krävs det rymningshål i tinorna för att minska risken för att de fortsätter spökfiska.
Sveriges länsstyrelser får nu dela på 49 miljoner kronor. Pengarna, som fördelas av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ska gå till länsstyrelsernas arbete med ett utökat skydd av havs- och vattenmiljöer, med fokus på Östersjön.
Tillståndet för de svenska havens arter och livsmiljöer är fortsatt kritiskt. Nyttjandet är inte hållbart. Det visar en bedömning av svensk havsmiljö som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har gjort och som nu går ut på samråd. Ett fåtal ljusglimtar finns.
Inför årets hummerfiske, med start 25 september, är det främst den nya regeln om rymningshål man ska hålla koll på. För att minska risken för så kallat spökfiske har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, beslutat att burar ska förses med öppningar. De gör att skaldjur och fisk kan ta sig ut efter en viss tid även om fiskeredskapen förloras i havet.
Den vitval som i folkmun döpts till Hvaldimir besökte Sverige i början av juni och är nu tillbaka på västkusten, efter en tur till Norge. Valen har setts i Strömstad och Koster idag 28 juni. Havs- och vattenmyndigheten vill vädja till alla som är i närheten av valen att visa hänsyn och låta den vara ifred.
Spökgarn och andra fiskeredskap som förloras i hav och sjöar kan bli dödsfällor för fiskar, fåglar och marina däggdjur. Men nu startar myndigheter, kommuner och yrkesfiskare ett systematiskt arbete för att kartlägga och samla in skräpet på ett effektivt sätt.
Från och med 13 juni blir det tillåtet med ett begränsat fritidsfiske efter pigghaj. Det har varit förbjudet för både yrkes- och fritidsfiskare att fiska pigghaj sedan 2011. Den gemensamma EU-förvaltningen har nu resulterat i återhämtning av beståndet och ökad kunskap om pigghajens beståndsstatus och geografiska utbredning har därför också lett till ändrade regler för yrkesfisket.
Kalkning mot försurning, arbete med hotade arter, fiskevård, restaurering av vattenmiljöer – exempel på insatser som bidrar till att bibehålla eller återställa levande sjöar och vattendrag och ett hav i balans. Totalt 460 miljoner kronor fördelas av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, för att vi ska kunna fortsätta nyttja havs- och vattenmiljöernas resurser på ett långsiktigt hållbart sätt.
Den invasiva främmande arten som hittills kallats ”havsspya” har nu fått det officiella namnet filtsjöpung. Den första upptäckten i Sverige gjordes av personal från Kosterhavets nationalpark och allmänheten uppmuntras till att rapportera fynd av arten på rappen.nu.
Inför årets hummerfiske, med start 26 september, är det främst sumpningsreglerna som har ändrats och som man bör vara vaksam på. Sedan tidigare har det varit tillåtet att hålla hummer i sumpningsanordning i havet från och med premiären till den 10 maj. Nu ändras slutdatum till 31 januari. Burar ska från och med 1 januari 2023 alltid vara försedda med minst ett rymningshål.
Skytteren har klassats som Sveriges miljöfarligaste vrak. Nu har 175 000 liter olja och oljeblandat vatten tagits upp från vraket som ligger utanför Lysekil. Skytteren, som ligger i en skärgård med mycket känslig natur, är därmed tömd på olja.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, presenterar nu ett uppdaterat åtgärdsprogram för havsmiljön för åren 2022-2027. Programmet, som innehåller 14 nya åtgärder, tar upp allt från farliga ämnen och skonsammare fiskeredskap till invasiva arter och marint skräp. Det omfattar även åtgärder från det första åtgärdsprogrammet; vissa har modifierats medan andra fortsätter oförändrade.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tagit ett samlat grepp kring frågan om fiskereglering i marina skyddade områden. Resultatet av detta fleråriga arbete, som genomförts tillsammans med berörda länsstyrelser, innebär att myndigheten nu inför regleringar i ett trettiotal av dessa områden.
Nu ska oljan tas upp från Skytteren, som ligger på 74 meters djup 10 km utanför Lysekil. Vraket klassas som Sveriges miljöfarligaste. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, leder operationen. Skytteren kan innehålla så mycket som 400 000 liter olja.
Nu kan yrkesfiskare och andra intressenter söka ekonomiskt stöd för att samla in förlorade fiskeredskap, så kallade spökgarn, i havet. Genom Jordbruksverkets havs- och fiskeriprogram och HaV:s havs- och vattenmiljöanslag finns totalt tio miljoner kronor avsatta för draggningsinsatser. HaV bidrar med tre miljoner.
Mellan 400 000 och 500 000 liter olja kan finnas kvar i fartyget Skytteren som sjönk 1942 vid Måseskär på västkusten, i höjd med Lysekil och cirka tio kilometer från kusten. Nu undersöks vraket, som klassas som det mest miljöfarliga i svenska vatten, igen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Havs- och vattenmyndigheten föreslår att 10 procent av Sveriges havsområden värnas ytterligare i form av fiskeregleringar i befintliga marina skyddade områden i Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet. Det handlar om att skydda de värden som områdena inrättats för att bevara, till exempel koraller, fiskar, sjöfåglar och tumlare, som det bara finns runt 500 kvar av i Östersjön.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår nu en rad åtgärder för att få en bättre havsmiljö i Östersjön och Nordsjön. Det handlar om åtgärder inom en mängd områden såsom främmande arter, fiskar och skaldjur som påverkas av fiske, övergödning, miljöfarliga ämnen, marint skräp, biologisk mångfald, marina skyddade områden och undervattensbuller.