Intervju: Från miljonprogram till framtidsprogram – så utvecklas Drottninghög

På Drottninghög i Helsingborg pågår ett av Sveriges mest ambitiösa och omfattande stadsdelsprojekt. Här berättar Jenni Wehrmann, projektutvecklare och Christine Delander Eksten, byggchef om hur vi utvecklar en hel stadsdel tillsammans med de som bor där, företag och staden. Vilka utmaningar vi har stött på längs resans gång och vad har vi lärt oss längs vägen?

Varför just Drottninghög?
Kicki – Drottninghög byggdes som ett klassiskt miljonprogram på 1960-talet för att lösa den tidens bostadsbrist. Med tiden blev behovet av renovering och utveckling alltmer uppenbart. Husen var slitna, tryggheten svagare och området hade problem med kriminalitet och fått dåligt rykte.

År 2011 tog vi ett avgörande steg. Tillsammans med Helsingborgs stad beslutade vi att utveckla Drottninghög till en integrerad del av Helsingborg. Vi startade gemensamt projekt DrottningH, som pågår till 2035.

Hur ser visionen ut?
Jenni – Vi vill utveckla utan att förlora det som är värdefullt. Visionen växte fram tidigt: att utveckla Drottninghög till en modern och hållbar stadsdel – socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

Det handlar om mer än bostäder. Vi utvecklar en stadsdel med mötesplatser, service, trygga miljöer och möjligheter för både barn, unga och vuxna.

Vilka har varit de största utmaningarna?
Kicki – Den största utmaningen har varit att balansera långsiktiga mål med människors vardag här och nu. Det handlar om att bygga nytt samtidigt som man renoverar befintliga hus, utvecklar service och skapar nya mötesplatser och infrastruktur.

Det tar tid att involvera olika aktörer och hitta bra former för delaktighet. Att involvera boende, företag, föreningar, staden och andra typer av aktörer, kräver tid, tålamod och mycket kommunikation.

Vilka lärdomar tar ni med er?
Kicki – En av de viktigaste lärdomarna är att dialog är nyckeln. När vi lyssnar på boende och föreningar får vi idéer och perspektiv som man inte får annars. Att samverka med staden och andra aktörer är minst lika viktigt.

Vi har också sett värdet av att arbeta stegvis, att ta mindre, genomtänkta steg mot större förändringar. Ett exempel är att vi delar upp den fysiska utvecklingen i mindre detaljplaner och följer upp allt eftersom.

Hur har dialogen påverkat utvecklingen?
Jenni – Dialogen både är och har varit central. Vi brukar säga att den löper som en röd tråd genom utvecklingen. Dialog skapar förtroende, långsiktighet och engagemang. Många av de förbättringar och initiativ som nya mötesplatser och aktiviteter för barn och unga, har vuxit fram direkt ur boendes förslag och behov. Exempel är After School där ungdomar genom olika föreningar får möjlighet till idrottsaktiviteter direkt efter skolan.

Kan du ge ett konkret exempel?
Jenni – Mötesplatsen Tillsammans DDF är ett bra exempel. Idén kom från boende som ville skapa något gemensamt. Med stöd från Helsingborgs stad och Helsingborgshem öppnade mötesplatsen hösten 2022. Idag erbjuder den aktiviteter i stort sett alla dagar i veckan och fungerar som en viktig plats för delaktighet och trygghet.

Hur är Drottninghög år 2035?
Kicki – Vi ser en stadsdel som nu är en naturligare del av Helsingborg, tidigare var stadsdelen mer isolerad. Här finns blandade boendeformer, fler arbetsplatser, grönområden och mötesplatser. Människor trivs, deltar och utvecklas, och fler väljer Drottninghög som sitt förstahandsval när de letar nytt boende.

Vad vill ni skicka med till andra som arbetar med stadsutveckling?
Jenni – Lyssna på människorna som bor där. Samarbete, långsiktighet och mod är viktiga ingredienser. Stadsutveckling handlar minst lika mycket om människor som om byggnader.