Hur kommer ny bebyggelse att påverka Stockholms gröna rum?

Stockholm är en av Europas snabbast växande storstadsregioner, fram till 2030 planeras bostäder för cirka en halv miljon människor. För att uppnå detta mål kommer stadsbilden att förändras, men ambitionen är samtidigt att behålla Stockholms identitet – en stad med gröna lungor, blått vatten, attraktiv bebyggelse och effektiv infrastruktur.

Men vem är det som bestämmer över stadens utveckling och gröna rum? Hur ser ett hållbart byggande ut? Och inte minst, hur påverkas byggandet av landskapet och hur påverkar byggandet i sin tur landskapet?

I Samfundet S:t Eriks årsbok för 2017 medverkar ett tjugotal skribenter som utifrån sina verksamheter lyfter fram vikten av stadens landskap och gröna rum. De är alla av åsikten att man måste planera för byggandet av en stad och inte bara bostäder. 

– Parkerna och grönområdena måste ses som den stora tillgång de är. Stockholms identitet är intimt förknippad med natur- och kulturlandskapet, menar Samfundet S:t Eriks ordförande Monica Andersson och tillägger:
– Grönstrukturen, det mer eller mindre sammanhängande systemet av natur- och parkområden, måste behandlas som ett aktivt stadsbyggnadselement. Vi ser med stor oro på förslaget till en ny översiktsplan som möjliggör en stadsutveckling på bekostnad av naturmark.

Parkstaden. Stockholms landskap och stadens rum är ett rikt illustrerat verk som är given läsning för alla med intresse för stadsplanering, landskapsarkitektur, bebyggelsehistoria och Stockholmiana.