Historiska Medias höstutgivning bjuder på både stora historiska perspektiv och starka berättelser om människors livsvillkor, val och konsekvenser. Här ryms skildringar av Europas dramatiska förflutna och Sveriges moderna historia, liksom romaner om familjeband, identitet och arv.
Efter Rysslands invasion av Ukraina och det försämrade säkerhetsläget i Europa ställer den säkerhetspolitiska experten Wilhelm Agrell frågan: varför tycks freden i Europa aldrig bli varaktig? I den nya boken Den förlorade freden visar han hur långa fredsperioder steg för steg kan övergå i nya konflikter – och vad det säger om vår tid.
Kan Kinesiska muren ses från månen? Saknar Sveriges kung rösträtt? Och byggdes Egyptens pyramider av slavar? I 55 historiska myter granskar journalisten och historieförmedlaren Åke Persson några av de mest spridda missuppfattningarna om historien och visar hur det egentligen ligger till. Med hjälp av aktuell forskning reder han ut myter som fortfarande påverkar hur vi ser på både dåtid och samtid.
I Svenska inbördeskriget skildrar historikern Lars Ericson Wolke den blodiga maktkampen mellan kung Sigismund och hertig Karl på 1590‑talet. Konflikten avgjorde kampen om den svenska kronan och banade väg för stormaktstiden, trots att den i dag är relativt okänd. Boken bygger på gedigen källforskning och ger en samlad bild av ett avgörande skede i Sveriges historia.
I slutet av 1500‑talet utbrö
Hur mycket av våra liv formas av det som hände långt innan vi föddes? I debutromanen Arvskuld väver Thérése Biller samman två tidsplan – ett kustsamhälle i 1800-talets Hälsingland och en nutida kvinna på jakt efter sanningen om sin familj. Resultatet är en laddad släktgåta om nedärvda hemligheter, ansvar och de gränser vårt ursprung sätter för våra liv.
I Oväntade familjeband skildrar Sara H. Olsson kvinnors villkor, förluster och motstånd i 1900‑talets Sverige. Med parallella berättelser förlagda till 1930‑ och 1960‑talen utforskar romanen hur människor försöker skapa nya liv, trots social utsatthet, svek och begränsade handlingsutrymmen.
I Historien om Lund skildrar journalisten och författaren Eskil Fagerström hur en liten stad på den skånska slätten under drygt tusen år har varit ett kraftfält för idéer, kunskap och internationella impulser. Från vikingatidens stadsgrundande via kyrkans och universitetets epoker till dagens kunskaps- och forskningsstad följer boken Lunds långa resa.
I slutet av 1700-talet förs en grupp frigivna slavar från Jamaica till Kanada – en plats olik allt de tidigare upplevt. I Som eldflugor på vintern skildrar Eleanor Shearer hur människor som just vunnit sin frihet ställs inför en ny kamp: att överleva i en okänd, iskall värld där vintern och vildmarken är det stora hotet.
När Donald Trump talar om att återupprätta Amerikas “gyllene era” är det en historisk period med djupa konflikter han hänvisar till. I nya boken Den förgyllda eran skildrar Lennart Pehrson ett USA präglat av extrem rikedom, växande sociala klyftor och politisk oro – och visar varför tiden känns obehagligt bekant.
I Den gömda musiken, andra delen i serien om Silverslottet, låter Åsa Hallengård två kvinnors liv mötas över tid och gränser. Från 1930-talets Tjeckoslovakien till ett nutida kulturcenter i samma slottspark växer en berättelse fram om flykt, minnen och om musiken som tröstar när orden inte räcker till.
Två nya böcker tar plats i Historiska Medias serie Världens dramatiska historia. Allan Klynne skildrar den legendariske fältherren Hannibal och den avgörande kraftmätningen mellan Karthago och Rom, medan Dick Harrison berättar om de mytomspunna ostindiska kompanierna och handeln som lade grunden för Europas globala expansion. Två böcker om ambitioner, makt och vägval som kom att förändra världen.
Namnet Machiavelli är i dag synonymt med cynism, manipulation och maktbegär. Hans bok Fursten har i 500 år lästs som den ultimata handboken för tyranner och hans tankar har präglat både verklighetens maktspel och tv-serier som Game of Thrones. I boken Machiavelli: Frihet i furstarnas tid tar historikern Erik Petersson med oss bakom kulisserna i renässansens Florens för att avslöja en dold agenda.
När historikern Lori Inglis Hall romandebuterar gör hon det med en roman där krigets hemligheter får konsekvenser långt efter att vapnen tystnat. I skuggan av Tessa är en berättelse om motstånd, förbjuden kärlek och om kampen för att ge en kvinna hennes rättmätiga plats i historien.
Det är med stor glädje vi kan meddela att brittiska Maggie O’Farrell gästar Bokmässan i Göteborg i slutet av september. Hon är under året högaktuell både med filmatiseringen av romanen Hamnet från 2020 och med lanseringen av sin nya roman Land.
Historiska Medias sommarutgivning 2026 rymmer både breda historiska perspektiv och starka skönlitterära berättelser. Här möts analyser av Europas säkerhetspolitik, klassiska maktdynastier och avgörande historiska konflikter med romaner om arv, kärlek och människans uthållighet. Bland höjdpunkterna märks nya verk av Maggie O'Farrell, Dick Harrison och Wilhelm Agrell.
En av världens mest lästa och respekterade historiker, Antony Beevor, är tillbaka med en ny bok. I Rasputin och tsarfamiljens undergång skildrar han hur en mytomspunnen outsider kom att få ett avgörande inflytande över Romanovdynastins fall. Boken ges ut samtidigt världen över, och i april besöker Beevor Stockholm.
I år är det 40 år sedan statsminister Olof Palme mördades på öppen gata i Stockholm – ett olöst mordfall som fortfarande engagerar och väcker debatt. I den nya boken Palmemordet: De tio spåren återvänder den prisbelönte journalisten Erik Magnusson till mordnatten och de teorier som genom åren präglat Sveriges mest omdiskuterade kriminalfall.
Hur blev svenskan det språk vi använder i dag? I Svenskans historia skildrar lingvisten Tore Janson hur språket har utvecklats i takt med samhället, från medeltidens lagtexter till vår tids digitala kommunikation. Boken utkommer när det har gått precis 500 år sedan Nya testamentet först gavs ut på svenska – en språkhistorisk milstolpe.
Vad händer när längtan efter gemenskap krockar med rädslan för att bli avvisad? I Igelkottens dilemma möter vi en taggig varelse vars försiktiga försök att bjuda in till fest utvecklas till en fabel om social oro, mod och behovet av att höra till. Boken har blivit en internationell framgång och sålt över en miljon exemplar i Nederländerna.
Den pensionerade läraren och lantbrukaren Susanne Hugosson gör sin författardebut med den finstämda romanen Det sjön ser. Romanen följer invånarna i den fiktiva västerbottniska byn Bisterliden genom livets skeenden och är starkt inspirerad av författarens egna uppväxt i det västerbottniska inlandet.
