I Spjutdansare, den femte delen i Agneta Arnesson Westerdahls Vikingaserien, kulminerar berättelsen om Iduns och Rindis öden i 800-talets brutala verklighet. Medan Iduns familj dras in i ett politiskt spel längs norska kusten, kämpar Rindi för att skydda en silverskatt på Gotland. Det blir en dramatisk avslutning på en serie som levandegör vikingatidens hårda villkor och starka kvinnor.
Nu kan vi äntligen dela med oss av de boknyheter som väntar till hösten. Bland annat ger vi ut Bettys bästa, där Katarina Widholm samlar recept och hushållstips från romankaraktären Bettys tid, och Överlevaren, en modern biografi där Hugo Nordland ger en uppdaterad bild av Gustav III. Vi gläder oss också att presentera Martin Ringh, som debuterar med en berättelse om en ung man och hans mormor.
Vad hände med drömmen om en demokratisk och rättvis judisk stat? I Om ni vill det är det ingen dröm följer Ingmar Karlsson sionismens utveckling från idé till politisk verklighet, och skildrar de konflikter och vägval som format Israels historia och påverkar Mellanöstern än i dag.
Det är nu 80 år sedan andra världskriget tog slut, men Nazityskland föll inte över en natt. I sin nya bok berättar Lars Ericson Wolke om maj 1945 och de dramatiska veckorna efter Hitlers död i Berlin. Här skildras det politiska efterspelet, den fortsatta krigföringen och konsekvenserna i Skandinavien och Östersjöområdet, för ett viktigt komplement till bilden av krigsslutet.
Katarina Stenbock, Kristina Gyllenstierna och Margareta Leijonhufvud är några av huvudpersonerna i Kvinnorna runt Vasatronen. Här skildrar Karin Tegenborg Falkdalen kvinnorna som var inblandade i 1500-talets maktkamper, samtidigt som de rådde över stora egendomar och familjer. Nu får de sin rättmätiga plats i historien – som aktörer i det politiska spelet och inte bara som bihang till maktens män.
Över hundra unika titlar har nu publicerats i Historiska Medias framgångsrika bokserier Världens dramatiska historia, Sveriges dramatiska historia och Biografi. Böckerna bjuder på korta och fängslande skildringar av personöden och händelser som lämnat avtryck i historien. Bland vårens nyheter finns Shogun, aktuell genom tv-serien, och Hitlers död, 80 år efter andra världskrigets slut.
Hur mycket av vår moderna värld härstammar från det antika Grekland? I De gamla grekerna – och vi utforskar Dag Sebastian Ahlander hur demokratins vagga, rättsstatens principer och tankar om individens frihet tog form i Aten för 2 500 år sedan – och varför dessa idéer fortfarande är högaktuella.
Vi är stolta att kunna meddela att Hansan: Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison har nominerats till Årets bok om svensk historia. Omröstningen arrangeras av Nättidningen Svensk Historia. Rösta på din favorit senast den 6 februari via denna länk.
Latin: Handbok i odödlighet är en av sex titlar som nomineras till Stora fackbokspriset 2024. Karin Westin Tikkanen skildrar i boken latinets position genom 2 500 år av europeisk historia, språkhistoria och idéhistoria. Vinnaren tillkännages den 23 januari.
Nordpolen har i tusentals år fascinerat mänskligheten – en plats där faror och drömmar möts. I boken Historien om Nordpolen tar Erling Kagge oss med på en resa till jordens nordligaste punkt. Med utgångspunkt i sin egen expedition utforskar han platsens dramatiska historia, skönhet och framtid i en tid av smältande isar.
Hur gick det till när Adolf Hitler blev Tysklands ledare? Vilka paralleller kan vi dra till dagens försvagning av världens demokratier? Detta skildrar Erik Åsard i en ny bok. Statsvetaren, tillika en av landets främsta USA-kännare, utforskar i Hitlers väg till makten hur den kulturellt framstående Weimarrepubliken förvandlades från demokrati till diktatur – och vad vi kan lära oss av historien.
Nu presenterar vi vårens bokutgivning på Historiska Media och Karat. Det blir facklitteratur som bjuder på både äldre och nyare historia om platser, personer och fenomen, såväl som engagerande, berörande romaner och modern feelgood.
Tre höstnyheter lanseras i Historiska Medias populära kortbokserier om historia. Tomas Blom skriver om Napoleons fascinerande livsbana, Ulf Zander skildrar de många attentatsförsök som planerades och utfördes mot Adolf Hitler under hans tid vid makten, medan Klas Grinell berättar historien om när den viktiga Suezkanalen hamnade i centrum för en storkonflikt.
Idag offentliggörs nomineringarna till Augustpriset 2024 och vi har glädjen att kunna meddela att debutanten Bonnie Clementsson har chansen att vinna i kategorin Årets svenska fackbok för Fängslade öden: Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige. Sex böcker utgivna det senaste året är nominerade i fackboksklassen, och priset delas ut av Svenska Förläggareföreningen vid en gala den 25 november.
Genom Betty Gyllensvärd och hennes receptsamling berättar Jonas Wallin i en ny bok om en kvinnas livsresa och vardagliga tillvaro under 1800-talet. Samlingen innehåller hundratals recept varav några nu återges i En adelsdam i kök och salong. Medförfattarna Eva Helen Ulvros och Ulrica Söderlind bidrar med djupdykningar i kvinnohistoria och måltidshistoria.
Wilhelm Agrell har som expert på svensk säkerhetspolitik skrivit flera böcker om kalla kriget och dagens Ryssland, senast storsäljande En tid för krig. I sin nya bok Moskvas spioner skildrar han rysk underrättelseverksamhet i Sverige från början av 1900-talet till våra dagar – de ryska agenterna och de svenska förrädarna.
Latinet har uppnått en unik status som ett dött språk som ingen längre har som modersmål, men som samtidigt förblir högst relevant i många sammanhang. Språkvetaren Karin Westin Tikkanen presenterar i den nya boken Latin: Handbok i odödlighet en populärvetenskaplig skildring av latinets position genom en resa som väver samman 2 500 år av europeisk historia, språkhistoria och idéhistoria.
I Fängslade öden har historikern Bonnie Clementsson utforskat en helt unik arkivskatt som ger en bild av kriminellas liv i 1800-talets Sverige. Hur var deras uppväxter och liv i frihet, och varför hamnade de på den kriminella banan? Brott och straff ser annorlunda ut idag, men berättelserna säger oss något om kriminalitetens drivkrafter – då som nu.
Berättelsen om Hansan är inte bara den om ett mäktigt handelsförbund som dominerade Nordeuropa under flera hundra år. Det är också berättelsen om en kultur som formade delar av den europeiska civilisationen, och om ett transnationellt nätverk utan hierarkier likt dagens EU och Nato. Dick Harrison har nu skrivit den första boken på svenska i ämnet i modern tid.
Författaren, samhällsdebattören och Tysklandskännaren Carl Tham, som också var ambassadör i Berlin 2002–2006, tecknar nu landets historia i bokform. Det är den första svenskskrivna översikten över många hundra år av brokig tysk historia, från kejsarmakt, furstendömen och maktkamper till 1900-talet stora katastrofer, slutligen demokrati och Berlinmurens fall.