AI kan identifiera personer med förmaksflimmer

Ny forskning vid Karolinska institutet visar att artificiell intelligens (AI) kan användas för att identifiera individer med förmaksflimmer. Det räcker med ett enklare EKG, en teknik som finns i många smarta klockor och liknande. Forskningen har stöd från Hjärt-Lungfonden.

- Förmaksflimmer är en av de främsta riskfaktorerna för stroke. För att undvika stroke är det mycket viktigt att upptäcka och behandla personer med förmaksflimmer, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskarna bakom den aktuella studien har nu utvecklat en AI-algoritm som kan identifiera förmaksflimmer hos en patient. Vilket är enkelt, billigt och möjligt redan i dag.

- Med vår AI-algoritm kan man på ett enklare sätt screena individer för förmaksflimmer, exempelvis genom att placera ut enkla handhållna EKG på vårdcentraler, där man genom att ta ett enda EKG kan bedöma den framtida risken för förmaksflimmer, säger Emma Svennberg, huvudman för studien och docent vid Karolinska Institutet.

Eftersom ett EKG-mätningsinstrument med en elektrod är billiga och enkla att använda kan detta öppna för att man använder algoritmen som ett första steg vid screening för förmaksflimmer. De personer som algoritmen hittar kan därefter genomgå ytterligare EKG-undersökningar.

Förmaksflimmer är den vanligaste formen av rubbningar i hjärtrytmen och obehandlat flimmer ökar kraftigt risken för stroke, men mörkertalet är sannolikt stort. Det beror på att förmaksflimmer ofta är symtomfritt eller periodiskt återkommande, vilket gör det svårt att upptäcka med ett enda EKG.

En tidig upptäckt av förmaksflimmer gör att man kan starta behandling med blodförtunnande läkemedel, vilket minskar risken för stroke och alltför tidig död.

I den aktuella studien användes en typ av artificiell intelligens som kallas för konvolutionellt neuralt nätverk, på data från 478 962 EKG-mätningar från 14 831 personer 65 år och äldre. EKG-mätningarna hämtades från tre olika screeningstudier där enkla mätinstrument med en elektrod, så kallade tum-EKG användes.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Emma Svennberg, huvudman för studien och docent vid Karolinska Institutet
- Emma Svennberg, docent vid Karolinska Institutet med patient

Studiens namn: An artificial intelligence–based model for prediction of atrial fibrillation from single-lead sinus rhythm electrocardiograms facilitating screening
Tidskrift: EP Europace
Publiceringsdatum: 7 mars 2023

Fakta om förmaksflimmer
Förmaksflimmer är:en form av helt oregelbundna hjärtslag. Vid förmaksflimmer utgår den elektriska signalen inte från sinusknutan. I stället uppstår elektriska signaler på flera ställen i förmaken. Man kan beskriva det som om förmaksmuskulaturen ”flimrar” med knappt synliga, oregelbundna rörelser.

Denna elektriska oreda gör att förmaken inte drar ihop sig på ett ordnat sätt och inte samarbetar med kamrarna. Den oregelbundna rytmen och dåliga samordningen mellan förmak och kammare gör att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras. Generellt tappar hjärtat cirka 20 procent av sin maximala pumpförmåga.

Varje år får flera tusen personer i Sverige stroke till följd av förmaksflimmer. Den ökade risken för blodpropp i hjärnan beror på att blodet strömmar sämre och tidvis står stilla i hjärtats så kallade vänstra förmaksöra. Blodet har då lättare att klumpa ihop sig till proppar som sedan kan lossna och sedan följa blodströmmen till hjärnan. Av denna anledning är blodproppsförebyggande behandling den absolut viktigaste faktorn när det gäller att minska risken för förtidig död och lidande och en av hörnpelarna i vården av personer med förmaksflimmer.

Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Stroke är: Syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning).

Symptom: Vanliga symtom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symtom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.

Drabbade i siffror: I Sverige drabbas ungefär 25 800 personer varav 6 100 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85 % av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar.

Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt-och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt-och lungsjukdom.

Så minskar du risken att drabbas av stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Håll Koll på ditt blodtryck - Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck.

Ät hjärtvänlig mat - Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter.
Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten tack vare fibrer som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag.

Skär ner på saltet - Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett för högt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel bröd, ost, charkuteriprodukter, färdig mat som soppor såser och färdigrätter. Även mat på restaurang är ofta ganska salt. Välj gärna livsmedel som är Nyckelhålsmärkta, de innehåller mindre mängd salt.

Sluta röka - Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Det finns inget som ger så snabb och positiv effekt på hälsan som att sluta röka.

Fysisk aktivitet - Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården, välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Börja försiktigt och öka succesivt. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.

Så känner du igen stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

AKUT-testet: Vid stroke är tiden dyrbar och snabba åtgärder av dig som står nära minskar skadorna. Genom att känna till de vanligaste varningssignalerna kan du bidra till att ge fler strokedrabbade vård i tid. Bild på AKUT-testet här.

ANSIKTE Be personen att le. Om mungipan hänger. – Ring 112!
KROPP Lyft armarna i 10 sekunder. Om en arm faller. – Ring 112!
UTTAL Om personen talar sluddrigt eller inte hittar rätt ord. – Ring 112!
TID Varje sekund är livsviktig. Vänta inte. – Ring 112!