Björnen nyckel till ny behandling mot blodproppar

Blodproppar är en betydande orsak till hjärt-kärlsjukdom och död. En studie publicerad i tidskriften Science idag har undersökt blodplättarna hos björnar och fynden visar att ett protein kan förhindra bildandet av blodproppar genom att kraftigt minska under vintern när björnarna sover. Därmed kan grunden vara lagd för en ny typ av skonsam, förebyggande behandling som minimerar risken för blödningar. Hjärt-Lungfonden har gett ett finansiellt bidrag till forskarnas arbete.

– Vi har länge vetat att björnen inte utvecklar blodproppar, trots sin puls på endast tio slag per minut och fysiska inaktivitet när den ligger i ide på vintern. Med den här studien har vi fått ny, avgörande kunskap om varför björnen inte får de skador som vi människor brukar få när vi är inaktiva, säger Ole Fröbert, professor i kardiologi vid Örebro universitet.

I tidigare studier har forskarna kunnat visa att björnens blodplättar, som är centrala för utvecklingen av blodproppar, är mindre benägna att klumpa ihop sig på vintern. För att hitta förklaringen till blodplättarnas beteende hos björnen har forskarna tagit blodprover på vilda björnar i Sverige och jämfört resultaten mellan sommar och vinter.

Genom att noggrant undersöka proteiner från björnens blodplättar upptäcktes att ett visst protein, HSP47, mer eller mindre saknades på vintern. Därefter fann man att samma protein, HSP47, finns hos människor och försvinner även hos dem efter några veckors sängläge. Sedan tidigare vet man att sängläge ökar risken för människor att bilda blodproppar, men att risken minskar med tiden. I prekliniska studier, där genen som bildar HSP47 hade slagits ut, har man kunnat konstatera att blodproppar i stort sett inte bildas.

– Behandling som förebygger blodproppar och hjärt-kärlsjukdom är sedan länge vanligt förekommande, men också förknippade med risk för blödning, som kan vara livshotande. De nya fynden kan ligga till grund för skonsammare behandling som ger både drabbade och riskindivider ett friskare liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden.

Studierna är godkända av djuretiska myndigheter och skadar inte björnarna, som bedövades innan blodproven togs. Nästa steg för forskarna som nu har arbetat i tretton år med de här studierna, är att utveckla en behandling som begränsar mängden av proteinet HSP47 i blodplättar.

Studiens namn: Immobility-associated thromboprotection is conserved across mammalian species from bear to human.

Tidskrift: Science (impact factor 63, 832)

Publiceringsdatum: 13 april 2023

För mer information, kontakta: Anna Aderlund, presskontakt Hjärt-Lungfonden, tel. 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder och bilagor:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Ole Fröbert, professor i kardiologi vid Örebro universitet.

Fakta om hjärt-kärlsjukdom och hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Hjärtinfarkt är tillsammans med stroke och plötsligt hjärtstopp en av de mest akuta och dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna. I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, som är den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Hjärtinfarkt är: När en blodpropp bildas i något av hjärtats kranskärl och orsakar akut syrebrist i hjärtat.
Drabbade och döda: I fjol inträffade 23 000 hjärtinfarkter i Sverige och knappt 4 700 personer dog till följ av sin hjärtinfarkt. I Sverige får i genomsnitt tre personer i timmen en hjärtinfarkt. Inte bara äldre, utan även yngre och personer mitt i livet drabbas.
Forskningsframgångar: Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom närmare halverats sedan millennieskiftet.
Forskningens mål: Att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.
Behandling: Akut ballongvidgning (PCI) eller propplösande medicin (trombolys) är de två vanligaste metoderna vid akutbehandling av hjärtinfarkt.
Mer pengar behövs: Som största fristående finansiär av forskning i hjärt- och lungsjukdomar stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

Mer information om hjärtinfarkt hittar du här.

Fakta: Fem vanliga symptom vid hjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden)
1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.
2. Ihållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
3. Stark trötthet och orkeslöshet.
4. Illamående, kallsvett och yrsel.
5. Andnöd och ångest.
*Symptomen vid hjärtinfarkt kan variera väldigt mycket mellan olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symptom är dock de allra vanligaste.

När någon drabbas
Ring 112 direkt! Den som drabbas av en hjärtinfarkt ska inte ta sig till sjukhuset på egen hand och närstående ska inte skjutsa den drabbade till sjukhuset. En hjärtinfarkt kräver alltid ambulanstransport för snabbast och bästa möjliga vård och behandling.