Damm på jobbet kopplas till lungemfysem – även bland icke-rökare

Personer som i sitt yrke utsatts för oorganiskt damm från exempelvis byggmaterial, sten, betong eller metall har oftare tecken på lungsjukdomen emfysem. Kopplingen kunde ses även hos de personer som aldrig rökt. Det visar en ny svensk studie baserad på Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

– Våra resultat visar en tydlig koppling mellan framför allt oorganiskt damm i arbetsmiljön och emfysem, även hos personer som aldrig har rökt. Det betyder att arbetsmiljön i vissa yrken kan ha en större påverkan på lungorna än man tidigare trott, säger Mathias Holm, docent och överläkare vid avdelningen för arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Studien bygger på data från drygt 27 000 personer i åldrarna 50–64 år som ingår i den svenska befolkningsstudien SCAPIS, där deltagarna genomgått omfattande hälsoundersökningar, bland annat lungscanning (CT) och mätning av lungfunktion. Forskarna kopplade det yrke som varje deltagare haft längst till en svensk jobbexponeringsmatris – ett verktyg som används för att uppskatta hur mycket damm, rök och gaser man normalt utsätts för på jobbet.

Resultaten visade att de som arbetat i dammiga miljöer – exempelvis inom bygg, gruvdrift, gjutning eller metallindustri – oftare hade emfysem på sina lungbilder. Kopplingen var starkast för oorganiskt damm, såsom betong- och stendamm, och syntes också hos personer som aldrig hade rökt. Forskarna betonar att studien inte visar orsakssamband, men att resultaten understryker vikten av att minska exponeringen för damm, rök och gaser på arbetsplatser.

– Många tror att det bara är rökning som påverkar risken för emfysem och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), men vår studie visar att även damm i arbetsmiljön kan vara kopplat till skador på lungorna. Därför är det viktigt att arbetsgivare, fack och myndigheter samarbetar för att sänka dammhalterna och skapa säkrare miljöer, säger Mathias Holm.

Emfysem innebär att lungblåsorna förstörs, vilket försämrar syreupptagningen och kan leda till andfåddhet och det finns en koppling till KOL. Mellan 400 000 och 700 000 människor i Sverige lever med KOL, vilket gör det till en av våra stora folksjukdomar.

– Att leva med emfysem och KOL innebär ett stort lidande. Den här studien visar att även arbetsmiljön kan spela en stor roll för risken att drabbas av lungsjukdom. För att skydda människor behövs både politiska beslut för en säkrare arbetsmiljö och långsiktiga satsningar på forskning som visar hur vi kan förebygga sjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare, Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Mathias Holm, överläkare och docent på arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Titel och länk: Occupational exposures to inorganic dust are associated with emphysema: the SCAPIS cohort
Publicering: Occupational and Environmental Medicine, 7 oktober 2025.
Typ av studie och population: Tvärsnittlig studie baserad på 27 370 personer i SCAPIS (åldrar 50–64 år).
Metod: Forskarna kopplade deltagarnas längst innehavda yrke till en svensk jobbexponeringsmatris (JEM) som uppskattar exponering för oorganiskt damm, organiskt damm, rök, gaser och ångor i olika yrken. Lungornas struktur bedömdes med datortomografi (CT) och funktionen mättes med tester av gasutbyte (DLCO).
Resultat: Personer som arbetat i miljöer med oorganiskt damm hade högre förekomst av emfysem, även bland icke-rökare. Kopplingen fanns kvar efter justering för rökning, ålder och kön.

Fakta: Emfysem och KOL (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Emfysem innebär att väggarna i lungblåsorna (alveolerna) bryts ner så att stora hålrum bildas i lungvävnaden. Det gör att lungornas yta för syreupptag minskar och andningen blir tung. Tillståndet kan uppstå som en följd av rökning eller långvarig exponering för irriterande ämnen, som damm, gaser och rök i arbetsmiljön.

KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en kronisk och långsamt försämrande lungsjukdom som gör det svårt att andas. Den omfattar både inflammation i luftvägarna och emfysem. Vanliga symtom är hosta, slem och andfåddhet. I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer leva med KOL, vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar.

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:
• Förebygga dem.
• Ställa bättre och tidigare diagnos.
• Påverka sjukdomsförloppet.
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 undersöks hälften av SCAPIS-deltagarna på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.