Förkalkade hjärtklaffar vanligare bland medelålders än tidigare känt

Ny forskning visar att kalkpålagringar på hjärtats aortaklaff är betydligt vanligare bland medelålders än man tidigare trott – särskilt hos män. Studien visar att många kan gå runt med ett tidigt förstadium till den allvarliga klaffsjukdomen aortastenos utan att veta om det. Studien bygger på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS, och är den hittills största i sitt slag.

– Vi blev förvånade över hur många som redan i 50–60-årsåldern hade förkalkning på aortaklaffen. Det är oroväckande eftersom det kan vara första steget mot en sjukdom som i slutstadiet är livshotande, säger Anne Wang, läkare och forskare vid Karolinska Institutet.

Aortastenos är den vanligaste hjärtklaffsjukdomen i höginkomstländer. I tidiga stadier är den ofta tyst, men när symtomen – som andfåddhet och bröstsmärtor – väl uppträder är dödligheten hög om klaffen inte repareras eller byts ut i tid.

– Man kan se klaffen som en dörr mellan hjärtat och kroppen. När den blir stel av kalk öppnas den inte ordentligt – och blodet som ska syresätta kroppen får svårt att ta sig ut, vilket påverkar hjärtmuskeln som ska pumpa runt blodet. Utan operation är risken för att dö inom ett par år mycket hög, säger Anne Wang.

Forskarna har i studien kartlagt över 29 000 personer i åldern 50–64 år som har undersökts med skiktröntgen av hjärtat i den stora forskningssatsningen SCAPIS. Totalt hade 7 procent av deltagarna förkalkningar på aortaklaffen – med en tydlig ökning med åldern: från 3 procent bland 50–54-åringar till 11 procent bland 60–64-åringar. Förkalkningarna var dubbelt så vanliga hos män som hos kvinnor. Dessutom kunde forskarna koppla sex vanliga och påverkbara riskfaktorer till en tredjedel av fallen: högt blodtryck, rökning, höga blodfetter, övervikt, typ 2-diabetes och nedsatt njurfunktion.

– I dag upptäcks sjukdomen ofta först när skadorna redan är svåra. Vi hoppas att vår studie kan bli ett första steg mot framtida screeningprogram, där vi med enkla tester kan hitta riskpersoner i tid, säger Bahira Shahim, kardiolog och forskare vid Karolinska Institutet.

Nästa steg för forskarna blir att följa upp deltagarna för att se vilka som utvecklar allvarlig sjukdom. Forskarna hoppas därmed kunna identifiera de personer som löper störst risk att snabbt försämras – och vad som skiljer dem från andra.

– Den här studien fyller en viktig lucka i forskningen om hjärt-kärlsjukdomar, eftersom den visar att förkalkade aortaklaffar drabbar både fler och tidigare än vi tidigare trott. Men den visar också att vi genom forskning kan få bättre möjligheter att identifiera riskpersoner i tid - ett viktigt steg mot att förebygga framtida sjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Anne Wang, läkare och forskare vid Karolinska Institutet
- Bahira Shahim, kardiolog och forskare vid Karolinska Institutet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Titel och länk: Prevalence and Common Cardiovascular Risk Factors in Aortic Valve Calcification in the Middle-aged General Population
Publicering: European Journal of Preventive Cardiology, 21 mars 2025
Omfattning: 30 154 personer mellan 50–64 år
Viktiga resultat:
1. Förkalkning i aortaklaffarna förekom hos 7 procent av deltagarna – en betydligt högre andel än väntat i denna åldersgrupp.
2. Förekomsten ökade med åldern: från 3 procent i åldern 50–54 till 11 procent i åldern 60–64. Det var dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor.
3. Sex vanliga och påverkbara riskfaktorer stod för en tredjedel av fallen: högt blodtryck, rökning, höga blodfetter, övervikt, typ 2-diabetes och nedsatt njurfunktion.
Slutsats: Förkalkning av aortaklaffen är vanligare i medelåldern än man tidigare trott. Fynden kan lägga grunden för framtida forskning om hur man i tid kan hitta personer med ökad risk och förebygga allvarlig sjukdom.
Finansiering: Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och är finansierad av gåvor från svenska folket.

Fakta hjärt-kärlsjukdom(Källa: Hjärt-Lungfonden)

• I Sverige lever cirka 2,2 miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. År 1969 avled 932 kvinnor per 100 000 med denna dödsorsak och 2023 var siffran cirka 213, en minskning med 77 procent. Bland män har dödstalen minskat från 1230 fall per 100 000 år 1969 till 324 fall per 100 000 år 2023, vilket är 74 procent lägre.

• Tre av fyra personer som drabbades av stroke 2023 var 70 år eller äldre och av de som avled till följd av stroke var nio av tio 70 år eller äldre. Med hänsyn till könsskillnader i åldersstrukturen har det under de senaste fem åren i genomsnitt inträffat 43 procent fler strokefall per 100 000 invånare bland män jämfört med kvinnor.

• Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

• Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt– och kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.