Gröna bladgrönsaker skyddar vid hjärtinfarkt

Den svenska befolkningen blir alltmer överviktig och vi äter mer ultraprocessad mat. Mer hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt-kärlsjukdom med nästan 50 procent. Ny forskning vid Karolinska institutet med anslag från Hjärt-Lungfonden visar nu att gröna bladgrönsaker som spenat, sallad och ruccola förstärker effekten av de röda blodkropparnas skydd mot skador vid en hjärtinfarkt.

- Vi vet sedan tidigare att det finns en tydlig koppling mellan våra matvanor och riskerna för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Den här forskningen bidrar med kunskap som kan leda till nya sätt att förebygga skadorna vid en hjärtinfarkt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I den aktuella studien lottades 45 patienter med högt blodtryck till nitratrik kost med gröna bladgrönsaker eller kost med nitratfattiga grönsaker. Patienterna delades in i tre grupper.

En grupp fick äta nitratrika gröna bladgrönsaker innehållande 300 milligram nitrat dagligen. En andra grupp erhöll samma mängd nitrat i tablettform. En tredje grupp fick äta nitratfattiga grönsaker i form av tomater och paprika.

- Våra resultat visade att röda blodkroppar förmedlar ett grundläggande skydd mot skada vid den syrebrist som uppstår vid hjärtinfarkt och att det skyddet kan aktiveras av att nitratrika bladgrönsaker tillförs i kosten, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd och huvudman till studien.

Minst 500 gram frukt och grönsaker är vad Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter varje dag för att hålla oss hälsosamma. Resultaten från studien stöder detta och indikerar att nitratrika bladgrönsaker har hälsosamma hjärtkärleffekter.

Recepttips från Sundkurs: Zucchinipasta med ruccolapesto. Länk här.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd

Studiens namn: Hypoxic erythrocytes mediate cardioprotection through activation of soluble guanylate cyclase and release of cyclic GMP
Tidskrift: Journal of Clinical Investigation, publicerad 1 september 2023

Fakta om nitrat
Nitrat är ett kvävehaltigt ämne som finns naturligt i miljön och i vår mat. De kan även finnas i dricksvatten från egen brunn. Nitrat finns bland annat naturligt i gröna bladväxter som till exempel spenat, sallad och ruccola. Även rödbetor, rädisor och mangold innehåller mycket nitrat. Källa Livsmedelsverket.

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Hjärtinfarkt är: En ischemisk hjärtsjukdom, det vill säga en sjukdom orsakad av syrebrist i hjärtmuskeln. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist, vilket leder till att hjärtmuskelcellerna skadas och dör om syrebristen inte upphör tillräckligt snabbt.

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Drabbade i siffror: Varje år drabbas omkring 24 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 5 000 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med drygt 70 procent sedan 1987. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt hjärtinfarkter som har minskat i så hög grad. Antalet hjärtinfarkter har nästan halverats samtidigt som överlevanden efter en hjärtinfarkt har ökat kraftigt.

Tiden är dyrbar: Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Forskningens utmaningar: Forskarnas hypotes är att flera biologiska processer är aktiva månaderna före en hjärtinfarkt och det skulle kunna gå att hitta dem med hjälp av ett blodprov. Man skulle då kunna sätta in riktade förebyggande åtgärder hos individer som uppvisar risk för hjärtinfarkt innan de har fått symptom på sjukdom.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: I Sverige får i genomsnitt tre personer i timmen en hjärtinfarkt. Inte bara äldre, utan även yngre och personer mitt i livet drabbas. Många av dem dör innan de når sjukhuset. De som överlever upplever ofta att de fått en ny chans i livet. De löper dock en stor risk att drabbas på nytt och många av dem utvecklar hjärtsvikt.

Forskningens mål: är att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dig som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.