Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2023: Stimulering av nervsystemet för behandling av åderförkalkning

Hjärt-kärlsjukdom, där åderförkalkning är en viktig orsak, är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i världen. Peder Olofsson, docent vid Karolinska institutet, tilldelas nu Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor för att undersöka om det går att minska åderförkalkning genom att stimulera kroppens egna nervreflexer.

- I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Peder Olofssons forskning har potential att ge banbrytande kunskaper för hur vi kan minska åderförkalkning och därigenom ge människor fler friska år, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I slutet av 1980-talet gjordes den revolutionerande upptäckten att åderförkalkning är en inflammatorisk sjukdom. Inflammation regleras av immunfaktorer och nervreflexer och förvärrar åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom.

Nervstimulering används idag kliniskt för att behandla inflammation vid reumatism och inflammatorisk tarmsjukdom med positiva resultat.

Med hjälp av Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor får Peder Olofsson nu möjlighet att undersöka om det även går att minska åderförkalkning genom att påverka de nervsignaler som når blodkärlsväggen.

- Vårt mål är att utveckla ny behandling av hjärt-kärlsjukdom där vi drar nytta av kroppens egna nervreflexer. Det är viktigt att bättre förstå hur nervsystemet reglerar åderförkalkning och blodkärlsinflammation - som är centrala orsaker till hjärtinfarkt och stroke. Det kan öppna för helt nya angreppssätt och specifik behandling av hittills okända sjukdomsmekanismer, säger Peder Olofsson, docent i medicin vid Karolinska institutet.

Nervsignaler är snabba och specifika och reglerar många kroppsfunktioner och att kunna kontrollera dem har därför stor potential att komplettera eller i vissa fall tom ersätta mediciner.

Peder Olofsson och hans kollegor har tagit fram ny teknologi för att specifikt aktivera vissa nerver som reglerar inflammation. Tidigare krävdes operation med kirurgisk implantation av elektroder på nerver för att specifikt aktivera nerver, men den nya kunskapen innebär specifik stimulering via huden.

Kunskaperna kommer nu användas för att bättre kartlägga hur våra nerver styr åderförkalkning och inflammation och planeras användas i en klinisk studie för behandling av blodkärlsinflammation.

Forskningsprojektet kan bidra till bättre behandlingar för hjärt-kärlsjukdom, genom att kroppens egna nervreflexer kan tas i bruk av nyutvecklad teknologi och användas för att bättre både diagnostisera och behandla skadlig kärlinflammation och åderförkalkning.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Peder Olofsson, docent i medicin vid Karolinska institutet

PERSONLIGT
Peder Olofsson
Yrke: Docent, forskare och utbildad narkosläkare på Karolinska universitetssjukhuset.
Ålder: 53.
Bor: ”Lidingö”. Uppväxt i Härnösand och Umeå.
Familj: Tre barn och en fru.
Fritid: Musik. Spelar piano och seglar.
Drivkraft: Att skapa ny kunskap som förbättrar människors hälsa.

Om Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag

• Uppgår till 15 miljoner kronor fördelat på tre år, vilket gör Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag till det enskilt största i Sverige inom hjärt- och lungområdet.
• Syftar till att skapa förutsättningar för avgörande genombrott inom ett viktigt forskningsområde med stor betydelse för patienter.
• Bedöms av en nordisk bedömningskommitté och tilldelas banbrytande svensk hjärt- och lungforskning.
• Huvudsökande kan endast tilldelas anslaget en gång.
• Riktar sig främst till väl etablerade forskare med hög kompetens.
• Har funnits sedan 2008 och delas sedan 2012 ut av Hjärt-Lungfondens hedersordförande H.K.H. Prins Daniel.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.