Inför Donationsveckan: Markant ökad överlevnad för barn som behöver en hjärttransplantation

Överlevnaden för barn som väntar på en hjärttransplantation har ökat markant i Sverige sedan 1989, och ligger i internationell framkant. Det visar en ny studie vid Lunds universitet, med stöd från Hjärt-Lungfonden. Forskning som lett till viktiga tekniska framsteg och förbättrad barnintensivvård anses ligga bakom den positiva trenden.

– Överlevnaden för barn som väntar på ett nytt hjärta har förbättrats avsevärt över tid i Sverige, trots att väntetiden har blivit längre. Den här utvecklingen är mycket glädjande och visar på framsteg inom forskningen och barnhjärtvården, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Studien som omfattar samtliga 254 barn som satts på väntelistan för hjärttransplantation i Sverige ger en översikt över de senaste 38 åren och är uppdelad i två tidsperioder: 1989–2008 och 2009–2023. Resultaten visar särskilt på en kraftig minskning av dödligheten i väntan på nytt hjärta. Trots att väntetiderna ökat har dödligheten på väntelistan i Sverige minskat från 30,5 procent (1989–2008) till 8,8 procent (2009–2023).

– Trots att resultaten i Sverige är uppmuntrande, noterar vi att de minsta barnen – de under ett år – har sämre möjlighet att nå hjärttransplantation jämfört med de äldre barnen. Detta påminner oss om behovet av att öka professionens och allmänhetens medvetenhet kring bristen på organ, säger Oscar van der Have, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Barnhjärtcentrum, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Forskningsframsteg med teknisk utveckling inom barnintensivvården, nya och mindre mekaniska hjärtpumpar och förbättrad immunologisk provtagning har troligen varit viktiga faktorer som ökat överlevnaden på väntelistan. Cirkulationsstöd som ECMO och mekaniska hjärtpumpar hjälper idag barn att klara tiden fram till transplantation.

Trots att antalet barnhjärttransplantationer i Sverige årligen är lågt, visar resultaten att den svenska vården står sig väl i en internationell jämförelse med betydligt större centra. Forskargruppen planerar nu fortsatta studier för att följa hur livskvaliteten förändras hos barn och familjer efter en transplantation.

– Vi hoppas bättre kunna förstå vilka delar av livet som förbättras efter en transplantation, och var de kvarstående utmaningarna finns – både för barn och föräldrar, säger Oscar van der Have.

Samtidigt betonar forskarna vikten av att fortsatt forskning fokuserar på långsiktiga komplikationer som kan uppstå efter hjärttransplantation i ung ålder, såsom transplantationsassocierad kranskärlssjukdom, kronisk avstötning och biverkningar av immunhämmande behandling.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Oscar van der Have, forskare, ST-läkare vid Barnhjärtcentrum, Skånes universitetssjukhus i Lund

Studiens titel och länk: Comprehensive Analysis of the First 35 Years of Pediatric Heart Transplantation in Sweden
Resultat: Överlevnaden för barn som genomgår hjärttransplantation har ökat markant sedan 1989. Det visar en studie vid Lunds universitet. Forskning som resulterat i viktiga tekniska framsteg och bättre rutiner i vården anses ligga bakom den positiva trenden.
Tidskrift: Pediatric Transplantation, september 2025

Hjärttransplantationer genom tiderna
1958 - Norman Shumway och Richard Lower på Stanforduniversitetet i USA genomför lyckade hjärttransplantationer på hundar.
1967 - Christiaan Barnard utför den första hjärttransplantationen på människa.
1980 - Den första svensken, 18-årige Matti, får ett nytt hjärta på Stanford. Han avled efter fem veckor.
1984 - Den första svenska hjärttransplantationen äger rum i Göteborg.
1988 - Hjärndödbegreppet införs i Sverige.
1990-talet - Hjärtpumpar utvecklas som hjälper patienter med svår hjärtsvikt att överleva i väntan på hjärttransplantation.
2017 – Den första mänskliga hjärttransplantationen med ”hjärtbox” utförs i Lund, uppfunnen av professor Stig Steen.
2022 - 57-årige svårt hjärtsjuka amerikanen David Bennett blir den första personen att transplanteras med ett genmodifierat hjärta från en gris. Men efter att hans tillstånd försämrats avled han två månader senare.

Fakta om hjärttransplantation (källa Hjärt-Lungfonden)
Varför opereras man? Vid mycket svår hjärtsvikt kan det bli aktuellt med hjärttransplantation. Detta förutsätter dock att den hjärtsjuke är relativt frisk för övrigt. De vanligaste orsakerna till svår hjärtsvikt är i dag genomgångna hjärtinfarkter, svår hjärtmuskelsjukdom och medfödda hjärtfel. Alla hjärttransplantationer i Sverige utförs i Lund och Göteborg.
Drabbade i siffror: Varje år transplanteras 60–70 hjärtan i Sverige, antalet hjärttransplantationer har dubblerats sedan mitten av 00-talet. I Sverige har cirka 1 400 personer genomgått en hjärttransplantation. Från omkring 30 per år till omkring 60–70 per år. Under 2019–2022 överlevde en högre andel än 97 procent av de hjärttransplanterade de första 30 dagarna och överlevnaden efter ett år är 95 procent. Tioårsöverlevnaden är nästan 80 procent.
Forskningens utmaningar: Det pågår ständigt ny forskning som syftar till att förfina metoderna vid hjärttransplantationer, motverka avstötning och förlänga överlevnaden för de transplanterade.
Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Mer information i faktablad hjärttransplantation finns här.
Mer om hjärttransplantation på Hjärt-Lungfondens hemsida här.