Inför strokedagen: Allt fler överlever stroke i Sverige

Långtidsöverlevnaden i stroke i Sverige har ökat med drygt 13 procent under de senaste trettio åren. År 2023 levde drygt 16 600 av drygt 24 800 insjuknade när minst ett år hade gått efter insjuknandet. Det visar statistik från Socialstyrelsen som Hjärt-Lungfonden har sammanställt.

– Stroke är en av de största dödsorsakerna i Sverige. Därför är det oerhört positivt att den varaktiga överlevnaden ökar. Samtidigt är stroke en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionsnedsättningar. Intensiv forskning pågår med målet att minska konsekvenserna av stroke, både i det akuta skedet och i rehabiliteringsfasen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Under de senaste åren har i snitt 25 000 personer varje år drabbats av stroke. En femtedel av dem som drabbas är under 65 år. Stroke är också den vanligaste orsaken till svårare funktionsnedsättning i vuxen ålder och den sjukdom som orsakar flest vårddagar. En av fem strokedrabbade behöver stora hjälpinsatser.

Stroke kan leda till en rad olika funktionsnedsättningar beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Skador som kan uppstå är talsvårigheter, yrsel och balansproblem, nedsatt motorik, minnesförlust och sväljsvårigheter. Om hjärnstammen påverkas kan medvetandegrad, andning och andra livsviktiga funktioner påverkas. Stroke kan också öka risken för depression och demens.

Omfattande forskning pågår för att minska konsekvenserna av stroke. En studie vid Göteborgs universitet visar att strokedrabbade som ökar sin fysiska aktivitet och bibehåller den på minst lätt intensitet (exempelvis minst fyra timmar i veckan) efter den akuta sjukdomsfasen, fördubblar chansen att nå god funktionell återhämtning sex månader efter en stroke, jämfört med dem som minskar sin aktivitet och blir inaktiva. Studien bygger på data från 1 367 strokepatienter vid 35 svenska sjukhus och visar också att även de som har drabbats av en allvarlig stroke kan förbättra sin funktion med hjälp av ökad fysisk aktivitet.

– Att komma i gång med och bibehålla träningen så snart som möjligt efter en stroke har avgörande betydelse eftersom möjligheten till återhämtning minskar ju längre tiden går. Det är med andra ord viktigt att såväl sjukvården som anhöriga tidigt stöttar den drabbade att komma i gång med fysisk aktivitet, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, som har lett den aktuella studien.

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, press- och pr-ansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
- Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset
- Illustration av AKUT-testet

Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vid stroke är tiden avgörande. Att känna igen tecken och agera snabbt kan vara livräddande.

Stroke är: Syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning).

Symtom: Vanliga symtom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symtom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svärja i det akuta skedet.

Drabbade i siffror: I Sverige drabbas i genomsnitt omkring 25 000 personer varav igenomsnitt 6 000 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85 procent av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar.

AKUT-testet: Stroke kommer ofta plötsligt med symptom som förlamning, talsvårigheter och synförlust. AKUT-testet är ett bra verktyg för att upptäcka stroke: be personen le, lyfta armarna och säga en enkel mening. Om något går fel, ring 112 omedelbart. Ju tidigare behandling, desto bättre prognos.

Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnostisering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Fakta: Så minskar du risken att drabbas av stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Håll koll på ditt blodtryck - Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck. Blodtryck är den största riskfaktorn för stroke.

Ät hjärtvänlig mat - Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten av fiber som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag.

Skär ner på saltet - Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett förhöjt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel färdigrätter, charkuteriprodukter och ost. Även mat på restaurang är ofta översaltad. Välj gärna livsmedel som är Nyckelhålsmärkta, de innehåller mindre mängd salt.

Använd ingen tobak eller nikotin - Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största kända riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Nikotinet i tobaken höjer blodtrycket och ökar pulsen.

Fysisk aktivitet - Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården och välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Börja försiktigt och öka successivt. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.