Internationella Kvinnodagen: Förkalkning av aortaklaffen nästan hälften så vanligt hos kvinnor som hos män

5 procent av kvinnorna och 9 procent av männen har förkalkningar i aortaklaffen. Det visar en ny studie med anslag från Hjärt-Lungfonden baserad på data från SCAPIS. 65-åriga kvinnor hade förkalkning i samma utsträckning som 5‒6 år yngre män.

– Vår studie visar att kvinnor får förkalkning i aortaklaffen senare i livet än män. Samtidigt ser vi att en betydande andel kvinnor också drabbas, trots att de generellt ligger bättre till vad gäller de traditionella riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom som blodsocker, blodtryck, blodfetter och BMI, säger Athena Adeli, doktorand vid Karolinska Institutet.

Aortaklaffen sitter mellan vänster hjärtkammare och kroppspulsådern och ser till att blodet kan flöda ut i kroppen och försörja våra organ med syre. En av tre personer äldre än 65 år har en förkalkad aortaklaff, vilket med tiden kan orsaka förträngning av klaffen, så kallad aortastenos. En uttalad aortastenos innebär en mycket hög dödlighet om klaffen inte byts ut.

Förekomsten av aortastenos ökar, delvis på grund av vår ökande livslängd. Det är med andra ord viktigt att ta reda på hur man kan bromsa förkalkningen innan aortastenosen är ett faktum.

I befolkningsstudien SCAPIS undersöktes bland annat hjärta och kärl hos cirka 30 000 personer, hälften kvinnor och hälften män, 50‒64 år med datortomografi. I denna kohort visade det sig att 5 procent av kvinnorna och 9 procent av männen hade förkalkning av aortaklaffen och förekomsten ökade med åldern.

– I studien ser vi att kvinnor och män delar flera av de traditionella riskfaktorerna för aortaklaffkalk, framför allt högt blodtryck, förhöjda blodfetter och rökning. Utöver dessa riskfaktorer kan det finnas andra mekanismer som skiljer sig mellan män och kvinnor, till exempel hormonella skillnader. Östrogen har sannolikt en skyddande effekt mot förkalkning tidigare i livet, men efter klimakteriet minskar den effekten när östrogennivåerna sjunker. Det är viktigt att vi inte förbiser kvinnorna, utan i framtida studier försöker förstå vad som driver deras risk utöver de traditionella riskfaktorerna, säger Bahira Shahim, docent vid Karolinska Institutet.

– Nu behövs mer forskning för att följa upp deltagarna för att se vilka som utvecklar allvarlig sjukdom, aortastenos. Vi hoppas att forskningen ska kunna identifiera de personer som löper störst risk att snabbt försämras, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Forskarna skriver att deras resultat kan komma till nytta vid utvecklandet av framtida screeningprogram med syftet att hitta och behandla män och kvinnor med hög risk för utveckling av förkalkning av aortaklaffen.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Athena Adeli, doktorand vid Karolinska institutet
- Bahira Shahim, kardiolog och forskare vid Karolinska Institutet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien
Studiens namn: Sex differences in the prevalence and risk factors for aortic valve calcification in the general population
Publicering: Heart, 29 januari 2026

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:
• Förebygga dem.
• Ställa bättre och tidigare diagnos.
• Påverka sjukdomsförloppet.
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 undersöks hälften av SCAPIS-deltagarna på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.