Gå direkt till innehåll
Johan Sundström, hjärtläkare och professor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Johan Sundström, hjärtläkare och professor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Pressmeddelande -

Många har okontrollerat högt blodtryck trots behandling

I Sverige har drygt var femte person högt blodtryck och andelen stiger med ökad ålder. I 65-års åldern handlar det om drygt hälften. Nu visar en forskningsstudie att många svenskar har okontrollerat högt blodtryck trots behandling. Forskarna ser framför allt att så kallad maskerad hypertoni, att mäta ett högre blodtryck i hemmet än på mottagning, är ett underskattat problem. Studien bygger på den svenska forskningsdatabasen SCAPIS som är framtagen med stöd av Hjärt-Lungfonden.

- Det är ett stort problem att personer som lever med högt blodtryck inte får tillräcklig behandling. Det innebär att många lever med så högt blodtryck och hög risk för följdsjukdom att det motiverar blodtryckssänkande läkemedel, säger Johan Sundström, hjärtläkare och professor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Forskningsstudien visar att en av tre personer som fick blodtryckssänkande behandling ändå hade ett förhöjt blodtryck när det mättes på mottagningen. Och när mätningen gjordes över ett helt dygn i hemmet hade mer än hälften högt blodtryck. Högt blodtryck ger i allmänhet inga symtom. Det är därför viktigt att regelbundet kontrollera sitt blodtryck.

Att mäta ett högre blodtryck i hemmet än på mottagning kallas maskerad hypertoni. Det motsatta kallas vitrocks-hypertoni, då uppvisar man normalt blodtryck hemma men högt hos sjukvården. Studien visade att cirka en av fyra hade maskerad hypertoni, oavsett om de stod på blodtryckssänkande behandling eller inte. Dessa personer hade inte upptäckts om man endast tar blodtryck på vårdenheten.

- Högt blodtryck är en av de starkast bidragande orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och kan leda till förtida död. Vi rekommenderar att mer blodtrycksmätning görs i hemmet. Antingen genom 24 timmars mätning eller med egen utrustning, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:

Johan Sundström, hjärtläkare och professor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Telefon 070-422 52 20, e-post johan.sundstrom@medsci.uu.se

Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden. Telefon 0708-544 235, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se


Studiens namn
: Blood pressure phenotypes based on ambulatory monitoring in a general middle-aged population

Länk till studien: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08037051.2021.1903302

Typ av studie: Befolkningsstudie (observationsstudie)

Studiepopulation: 5 881 män och kvinnor50–64 år

Publiceringsdatum: 2 april 2021

Fakta högt blodtryck 2021 (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Högt blodtryck (hypertoni): Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut från hjärtat. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop och tömmer sig (det systoliska trycket) och som lägst när det vilar mellan sammandragningarna (det diastoliska trycket). Normalt blodtryck anses ligga under 140 mmHg för det systoliska trycket och under 90 mmHg för det diastoliska trycket.

Högt blodtryck är en av de starkast bidragande orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt och kan leda till förtida död. Grunden för behandlingen av högt blodtryck är livsstilsförändringar vad gäller kost och fysisk aktivitet. Det innebär regelbunden motion, mindre salt och alkohol, stopp för rökning och snusning samt hantering av negativ stress. Livsstilsförändringarna kan behöva kompletteras med blodtryckssänkande läkemedel

Symtom: Högt blodtryck ger i allmänhet inga symptom. Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydligare symtom, till exempel kraftig trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck.

Drabbade i siffror: Högt blodtryck är vanligt och andelen i befolkningen med högt blodtryck stiger med åldern. I Sverige har drygt var femte person högt blodtryck och i 65-årsåldern handlar det om drygt hälften. Förekomsten av högt blodtryck ökar i Sverige, framför allt bland män.

Forskningsframgångar: Läkemedel som sänker blodtrycket, från 1960-talet då betablockerare introducerades fram till idag då exempelvis så kallade ACE- och ARB-läkemedel som påverkar renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) används i hög grad. De RAAS-påverkande läkemedlen introducerades under 1980- och 1990-talen och tillhör idag förstahandsvalen tillsammans med tiazid-diuretika och kalciumantagonister. Tidigare strävade man efter att sänka blodtrycket utan väl definierade blodtrycksmål, men senare forskning visar att detta behövs. Det systoliska trycket bör normalt sänkas till en nivå under 140, ibland hos yngre under 130 mmHg, men inte under 120 mmHg.

Forskningens utmaningar: En utmaning är att hitta läkemedelsbehandlingar som är skräddarsydda för patienten.

Förhoppningen är att man som ett resultat av genetisk forskning på ett tidigt stadium ska kunna förutsäga vilka personer som är i riskgruppen för högt blodtryck för att kunna förebygga både hypertonin och dess följdsjukdomar. I dag försöker man bland annat hitta de gener som höjer respektive sänker blodtrycket för att kunna skapa nya läkemedel och andra behandlingsmetoder.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

SCAPIS är Hjärt-Lungfondens enskilt största forskningssatsning sedan bildandet 1904. Förutom att finansiera studien arbetar Hjärt-Lungfonden med att omsätta resultaten av SCAPIS i patient- och samhällsnytta. Den stora befolkningsstudien har bland annat visat att människor som bor i områden med låg socioekonomi löper nästan 40 procent högre risk att drabbas av högt blodtryck än andra bostadsområden. Diabetes och fetma är dubbelt så vanligt i svaga områden och andelen rökare mer än tre gånger större. Hjärt-Lungfonden arbetar därför aktivt med politisk påverkan för att omsätta forskningen till konkreta åtgärder för ett hälsosamt och jämlikt Sverige. Det handlar till exempel om infrastruktur som underlättar fysisk aktivitet, förbättrat livsmedelsutbud och rökfria miljöer.

Läs mer på www.scapis.se och www.scapis.org

Ämnen


Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stötta forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Presskontakt

Daniel Edelsvärd

Daniel Edelsvärd

Presskontakt Projektledare Marknads-PR 070 854 42 35
Anna Aderlund

Anna Aderlund

Presskontakt Press- och PR-ansvarig 0708-54 42 39

Ingen ska behöva lida av hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden
Biblioteksgatan 29, Box 5413
114 84 Stockholm