Norhedsstiftelsens Preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden 2023: Livsstilsintervention ska minska riskerna för hjärt-kärlsjukdom hos personer med tvångssyndrom

Personer med tvångssyndrom har en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, vilket delvis kan kopplas till livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Lorena Fernández de la Cruz, docent vid Karolinska Institutet, tilldelas nu Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden på sex miljoner kronor för att studera effekterna av en livsstilsintervention som ska stimulera till ett hälsosamt beteende för personer med tvångssyndrom och därmed minska riskerna för hjärt-kärlsjukdom.

- Lorena Fernández de la Cruz tilldelas preventionsanslaget för sin forskning om hur ökad fysisk aktivitet och förbättrade matvanor påverkar riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos personer med tvångssyndrom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Personer med tvångssyndrom har en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, fetma och typ 2-diabetes jämfört med övriga befolkningen. Detta anses delvis vara kopplat till livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor.

- Det är dags att öka förståelsen för att personer med psykiatriska tillstånd är mer än deras psykiatriska symtom och att andra aspekter som deras fysiska hälsa också behöver uppmärksammas. Jag hoppas att vår studie kan bidra till förbättrad hälsa och livskvalitet hos personer med tvångssyndrom, säger Lorena Fernández de la Cruz, docent vid Karolinska Institutet.

Forskarna i den aktuella studien har tidigare utvecklat en livsstilsintervention med fokus på att genomföra beteendeförändringar som att öka den fysiska aktiviteten och förbättra matvanorna för att minska riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos personer med tvångssyndrom.

Projektets syfte är nu att testa denna livsstilsintervention genom att jämföra den med sedvanlig behandling. Interventionen pågår under tolv veckor och består av tre olika komponenter. Först medverkar deltagarna i en individuell rådgivande session, den andra komponenten består av sex gruppträffar och den tredje komponenten är veckovisa gruppträningspass.

- Om resultaten i vår studie är positiva är målsättningen att implementera interventionen i klinisk vård vilket kan leda till en minskning av hjärt-kärlsjukdom och dödlighet i den här patientgruppen. Livsstilsintervention kan då även riktas till andra psykiatriska diagnoser och riskgrupper, avslutar Lorena.

Lorena Fernández de la Cruz, docent vid Karolinska Institutet, födelseort Barcelona, Spanien, har tilldelats Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden 2023 på sex miljoner kronor.

För mer information, kontakta gärna:
Lorena Fernández de la Cruz, docent vid Karolinska Institutet, telefon 076 847 79 99, e-post lorena.fernandez.de.la.cruz@ki.se
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
- Lorena Fernández de la Cruz, docent vid Karolinska Institutet, mottagare av Hjärt-Lungfondens preventionsanslag 2023 på sex miljoner kronor

Om tvångssyndrom (OCD)
Ungefär två procent av befolkningen lider av tvångssyndrom, vilket kännetecknas av närvaro av tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar kan beskrivas som påträngande, oönskade tankar som orsakar mycket ångest. Några av de vanligaste tvångstankarna kretsar kring rädsla för smitta eller att bli sjuk, starka obehagskänslor kring att något är fel, oönskade sexuella tankar eller tankar om att utföra våldsamma handlingar.

För att minska ångesten som tvångstankarna ger upphov till utför personen tvångshandlingar eller ritualer. Det kan till exempel vara att tvätta händer eller duscha flera gånger varje dag, överdrivna kontroller av vad man har gjort, upprepa samma beteende om- och om igen, eller räknande.

De flesta med tvångssyndrom undviker också personer och situationer i den utsträckning att de blir isolerade vilket går ut över personens relationer och vardagsaktiviteter. Tvångssyndrom är tidskrävande, orsakar mycket lidande och har stor påverkan på livskvaliteten.

Personer med tvångssyndrom har också visats ha en ökad risk för fysisk ohälsa, inklusive hjärt-kärlsjukdom och metabola tillstånd. Men, på grund av tvångssyndromet kan det vara svårt för dem att förändra sina levnadsvanor för att förebygga och minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Om Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden
Det nya anslaget till forskning på levnadsvanor instiftades 2021. Anslaget är totalt sex miljoner kronor stort och fördelas som två miljoner kronor årligen under tre år.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.