Norhedsstiftelsens Preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden 2026: Ny studie ska förbättra vården efter hjärtinfarkt – kan minska risken för återinsjuknande

Trots att deltagande i hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt minskar risken för nya hjärthändelser är det många patienter som inte når målen för hälsosamma levnadsvanor och riskfaktorer. Nu ska ett nytt forskningsprojekt som syftar till att förbättra arbetsrutiner stärka vården och minska återinsjuknandet. Ansvarig forskare, Margrét Leósdóttir, överläkare vid Hjärtsjukvård Malmö, Skånes universitetssjukhus, tilldelas nu Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden på sex miljoner kronor.

– Hjärtrehabilitering är en avgörande del av vården efter hjärtinfarkt, men i dag finns stora skillnader i hur vården bedrivs och vilka resultat som uppnås. Genom att arbeta mer strukturerat och följa upp vårdens insatser kan vi förbättra både livskvalitet och överlevnad för patienterna, säger Margrét Leósdóttir.

Tidigare data från det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART visar att följsamheten till rekommenderade levnadsvanor och riskfaktorer är otillräcklig och varierar kraftigt mellan olika rehabiliteringsenheter i Sverige. Forskning har också visat att vissa arbetsrutiner inom hjärtrehabilitering är särskilt viktiga för att patienter ska nå behandlingsmålen.

I den aktuella studien undersöks om regelbunden uppföljning av arbetsrutiner i SWEDEHEART, enskilt eller tillsammans med riktat stöd till vårdenheter, kan förbättra följsamheten till nationella riktlinjer. Samtliga hjärtrehabiliteringsenheter i Sverige har delats in i olika grupper och erbjudits varierande nivå av stöd, där vissa enheter även får hjälp med analys, utbildning och utvecklingsarbete.

– Om hjärtrehabiliteringen kan förbättras i linje med riktlinjerna finns stor potential att öka måluppfyllelsen för levnadsvanor och riskfaktorer. Det kan i sin tur minska risken för återinsjuknande och död efter hjärtinfarkt, samtidigt som skillnaderna i vård mellan olika regioner kan minska, säger Margrét Leósdóttir.

Studien pågår mellan 2023 och 2026 och kommer att utvärderas fram till 2030. Forskarna hoppas att resultaten ska leda till en mer jämlik och effektiv vård över hela landet.

– Margrét Leósdóttir tilldelas årets preventionsanslag för sin forskning som undersöker om regelbunden uppföljning av arbetsrutiner, enskilt eller tillsammans med riktat stöd till vårdenheter, kan förbättra följsamheten till nationella riktlinjer. Hennes forskning kan stärka vården och minska återinsjuknandet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
-Margrét Leósdóttir, överläkare vid Hjärtsjukvård Malmö, Skånes universitetssjukhus och mottagare av Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden
- Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfonden, Margrét Leósdóttir, överläkare vid Hjärtsjukvård Malmö, Skånes universitetssjukhus, Håkan Roos, Norhedsstiftelsen

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och de kan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom:Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt hos både män och kvinnor är bröstsmärta. Smärtan sitter oftast mitt i bröstet och beskrivs ofta som tryckande, tung, åtstramande eller kramande. Den kan sprida sig till ena eller båda armarna, till nacke, käke eller rygg. Många kan också må illa, kräkas, svettas, känna andfåddhet eller uppleva hjärtklappning.

Drabbade i siffror: Varje år drabbas omkring 22 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 4500 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 72 procent mellan 2000 och 2024. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt akuta hjärtinfarkter som har minskat mest, med en nedgång på cirka 81 procent under samma period. Samtidigt har överlevanden efter en hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar: Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7