Ny forskning: Antioxidanterna i grönsaker som kopplar till låg inflammation

Personer med högre nivåer av antioxidanterna karotenoider i blodet har oftare tecken på lägre nivåer av inflammation i kroppen. Det visar en ny studie baserad på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Karotenoider finns naturligt i grönsaker som pumpa, sötpotatis, morötter, broccoli, grönkål och spenat – samt i frukter som mango, aprikos och apelsin.

– Studiens resultat tyder på att personer med högre nivåer av antioxidanterna karotenoider i blodet också har lägre nivåer av inflammation. Nu behövs mer forskning för att förstå om det kan vara fördelaktigt att öka karotenoidnivåerna i kroppen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Kronisk låggradig inflammation blir vanligare med stigande ålder och har kopplats till utvecklingen av flera allvarliga sjukdomar som bland annat hjärt-kärlsjukdom.

Forskare vid Linköpings universitet har analyserat data från 1 078 personer i åldrarna 50–64 år som deltagit i SCAPIS-studien. Hos dessa undersöktes halterna av fem olika karotenoider i blodet, tillsammans med en rad inflammationsmarkörer. Deltagarnas kostvanor bedömdes genom standardiserade kostenkäter.

Resultaten visar att personer med lägre nivåer av karotenoider i blodet hade högre nivåer av inflammatoriska markörer och granulocyter jämfört med personer med högre nivåer av karotenoider. Granulocyterna är en del av kroppens immunförsvar, de utgör kroppens första försvar mot bakterier och agerar genom att helt enkelt äta upp och bryta ner bakterierna.

Allt flera studier visar att högre antal av granulocyter också kan bidra till utvecklingen av kronisk inflammation och hjärt-kärlsjukdom. Granulocyter är en mycket viktig celltyp, men det är inte bra om det finns för många granulocyter eller om de är för aktiva.

Resultaten stärker bilden av att en kost rik på frukt och grönsaker och därmed rik på karotenoider är kopplat till en minskad risk för inflammation.

– Nu behövs mer forskning för att ta fram enkla kostråd som kan bidra till minskad inflammation i kroppen och därmed sänka risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Mängden karotenoider i kosten motsvarar inte nödvändigtvis den mängd som kommer in i kroppen. Många tillagningsmetoder kan drastiskt minska halten av karotenoider i maten redan innan den konsumeras. Mängden karotenoider i spenat kan minska ju längre man tillagar den och ju högre temperaturen är.

– Vi har under en tid sökt det mest optimala sättet att tillföra karotenoider till kroppen genom olika tillagningsmetoder och matkombinationer. I en studie undersöker vi nu olika kombinationer av spenatsmoothies för att öka mängden karotenoider i kroppen, säger Rosanna Chung, docent vid Linköpings universitet.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Rosanna Chung, Docent vid Linköpings universitet

Fakta om forskningsstudien:
Titel och länk: Plasma carotenoids are inversely correlated with granulocyte counts and soluble inflammatory markers in a middle-aged population: a cross-sectional study with mediation analysis
Publicering: BMC Medicine, 15 juli 2025
Resultat: Låga nivåer av karotenoider är kopplat till låggradig inflammation. Det visar en studie vid Linköpings universitet baserad på data från forskningssatsningen SCAPIS. Karotenoider finns i grönsaker som morötter, sötpotatis, pumpa, tomater, paprika, broccoli, spenat, grönkål och andra bladgrönsaker och i frukter som mango, aprikos, apelsiner och vattenmelon.

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:
• Förebygga dem.
• Ställa bättre och tidigare diagnos.
• Påverka sjukdomsförloppet.
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 undersöks hälften av SCAPIS-deltagarna på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• I Sverige lever cirka 2,2 miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt- och kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. År 1969 avled 932 kvinnor per 100 000 med denna dödsorsak och 2023 var siffran cirka 213, en minskning med 77 procent. Bland män har dödstalen minskat från 1230 fall per 100 000 år 1969 till 324 fall per 100 000 år 2023, vilket är 74 procent lägre.

• Tre av fyra personer som drabbades av stroke 2023 var 70 år eller äldre och av de som avled till följd av stroke var nio av tio 70 år eller äldre. Med hänsyn till könsskillnader i åldersstrukturen har det under de senaste fem åren i genomsnitt inträffat 43 procent fler strokefall per 100 000 invånare bland män jämfört med kvinnor.

• Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

• Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt– och kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.