Ny forskning ger pusselbit till varför hjärtinfarkt ökar vid midsommar – hjärtsjuka rör sig mindre och äter mer

Vi rör oss mindre på storhelger som midsommarafton visar en studie vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Det i kombination med ett ökat intag av mat och dryck kan bidra till att förklara varför hjärtinfarkt ökar under just storhelger tror forskarna bakom studien.

– Baserat på resultaten i våra studier rekommenderar vi att patienter med hjärtsjukdom bör äta och dricka lite mindre vid midsommar. Framför allt kvinnor bör även tänka på sin stressnivå och psykiska välbefinnande inför storhelger, säger David Erlinge, professor vid Lunds universitet.

Forskare vid Lunds universitet har tidigare kunna visa att fler drabbas av hjärtinfarkt under storhelger som midsommarafton och julafton. Man har även kunnat se att personer som drabbas av hjärtinfarkt har upplevt ökad stress under dygnet som föregick infarkten och att känslomässiga så kallade triggers var vanligt hos kvinnor.

– Vi vet sedan tidigare att hjärtinfarkt ökar under storhelger. De här nya resultaten pekar på att livsstilsförändringar kan förebygga risker för personer med svår hjärtsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Den aktuella studien omfattade 96 patienter med hjärtsjukdom med en genomsnittlig uppföljningstid på 2,2 år per individ – totalt motsvarande 245 patientår och 649 patienthelgdagar. Under juldagen, nyårsdagen och midsommardagen noterades bland annat en minskning i fysisk aktivitet, en sänkning av dagsmedelpulsen och en ökad vätskevolym i kroppen.

Forskarna föreslår att ökat intag av mat och dryck under storhelger ligger bakom observationerna och att förebyggande åtgärder som promenader och måttlighet med mat och dryck är att rekommendera, särskilt för sårbara individer.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
David Erlinge, professor vid Lunds universitet

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Increased fluid accumulation, reduced physical activity and heart rate variability during national holidays in patients with cardiac implantable electronic devices
Publicering: European Journal of Preventive Cardiology, 6 februari 2025

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och dekan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Drabbade i siffror:Varje år drabbas omkring 23 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 4800 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 68 procent mellan 2000 och 2023. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt akuta hjärtinfarkter som har minskat mest, med en nedgång på cirka 79 procent under samma period. Samtidigt har överlevanden efter en hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar:Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar:Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.