Ny forskning kan bana väg för bättre behandling av KOL

En enkel nässköljning kan ge viktig information om vilken typ av inflammation en KOL-patient har – och på sikt bidra till en mer individanpassad behandling. Det visar en ny svensk studie från Karolinska Institutet, med anslag från Hjärt-Lungfonden.

– Det mest spännande är att vi ser samma typ av immunaktivering i näsan som tidigare bara kunde upptäckas genom mer komplicerade ingrepp, såsom bronkoskopi med lungsköljning. I framtiden kan det här bli ett nytt verktyg för att ge rätt behandling till olika typer av KOL-patienter, säger Anders Lindén, professor i lung- och luftvägsforskning vid Karolinska Institutet.

KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är den fjärde vanligaste dödsorsaken globalt och drabbar minst en halv miljon människor i Sverige – men mörkertalet är stort. Tidig upptäckt är avgörande för att bromsa sjukdomen, i första hand genom att stoppa skadlig exponering och ge adekvat behandling. Trots detta har utvecklingen av nya diagnostiska metoder för KOL gått långsamt.

Diagnosen KOL skall alltid fastställas genom ett andningstest (spirometri), där man mäter lungfunktionen före och efter luftrörsvidgande medicin. Men möjligheterna att bedöma sjukdomens biologiska egenskaper – exempelvis vilken sorts luftvägsinflammation som driver sjukdomen – är idag mycket begränsade. Detta är en utmaning som ökar över tid, i takt med att nya behandlingar som riktar sig mot specifika typer av inflammation är på väg att utvecklas.

– Inom en snar framtid så kommer vi att ha flera nya behandlingsalternativ mot KOL, men för att de ska fungera måste vi bli mycket bättre på att sortera patienterna efter deras individuella egenskaper. Nässköljning kan då erbjuda ett enkelt och riskfritt sätt att få fram viktig biologisk information, som kan guida både behandling och uppföljning, säger Anders Lindén.

I studien samlade forskarna prover genom en enkel nässköljning hos 50 deltagare, inklusive rökare med och utan mild till måttlig KOL samt icke-rökande kontrollpersoner utan KOL. Forskarna analyserade på flera sätt förekomsten av signalsubstansen IL-26, som visade sig spegla inflammation och funktion i lungorna. Förekomsten av IL-26 visade även en koppling med symtom som andnöd och sämre hälsa.

Eftersom nässköljning är snabb, billig och riskfri – till skillnad från mer avancerade undersökningar som bronkoskopi med lungsköljning – kan metoden på sikt göra det lättare att följa sjukdomens utveckling, välja rätt behandling och sätta in insatser tidigare. Forskarna bedömer att enskilda signalsubstanser som IL-26 både kan spegla viktiga egenskaper hos patienten, men också bli mål för ny och specifik behandling.

– Att leva med KOL innebär ofta ett stort lidande. Den här studien visar hur forskningen steg för steg kan ge nya verktyg för att på sikt lindra lidande och förbättra livskvaliteten, vilket ger hopp för de många patienter som lever med KOL. Den här typen av oberoende forskning om sjukdomsmekanismer vid KOL hade inte varit möjlig utan gåvor från svenska folket, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Anders Lindén, professor i lung- och luftvägsforskning vid Karolinska institutet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Titel och länk: Nasal production of IL-26 involving T cells in smokers with and without chronic obstructive pulmonary disease
Publicering: Journal of Allergy and Clinical Immunology, 28 mars 2025
Typ av studie: Kohortstudie (observationsstudie) med 50 deltagare, dels vanerökare både med och utan KOL samt en kontrollgrupp bestående av lungfriska icke-rökare.
Sammanfattning: Höga nivåer av ett visst protein i näsan avspeglar inflammation i nedre luftvägarna och andra tidiga tecken på KOL. Nivåerna av proteinet kan avläsas genom en enkel sköljning av näsan.
Finansiering: Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Region Stockholm med flera.

Fakta om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd.

Symtom: Att ha svår kol kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symptom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.

Drabbade i siffror: 400 000 till 700 000 människor i Sverige beräknas ha KOL. Upp till 20 - 25 procent av dessa har aldrig rökt. Cirka 2 700 människor i Sverige rapporteras varje år ha KOL som dödsorsak, främst kvinnor. Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad, men bara cirka en av tre har fått en diagnos.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har kunskapen om hur kol uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:Att bättre förstå samlingsdiagnosen kol samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för dig som har sjukdomen.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.