Ny forskning visar: Ett blodprov kan ge säkrare prognos efter hjärtstopp

Ett blodprov kan med hög säkerhet förutsäga chansen till återhämtning för patienter som är medvetslösa efter ett hjärtstopp. Det visar en stor internationell studie som gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden. Metoden kan införas i vården inom kort och kan få stor betydelse för vården av dessa patienter.

– Vår studie visar att ett enkelt blodprov kan ge en tidig och träffsäker prognos för om det finns en chans till återhämtning efter ett hjärtstopp. Det gör att vi kan fatta mer välgrundade beslut – så att vi inte ger upp för tidigt när det finns hopp, men heller inte fortsätter intensivvård när hjärnskadan är obotlig, säger Marion Moseby-Knappe, docent i neurologi vid Lunds universitet.

Studien omfattar 819 vuxna patienter från 24 sjukhus i Europa som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus och fortfarande var medvetslösa när intensivvården inleddes. Forskarna har jämfört fyra olika ämnen i blodet som speglar hjärnskador, för att se hur de bäst kan användas för att bedöma prognosen efter ett hjärtstopp. Blodproverna togs direkt vid ankomst till intensivvård och därefter under de första tre dygnen. Analysmetoden är tillgänglig på många sjukhuslaboratorier.

Studien visade att ämnet neurofilament, som frisätts från skadade hjärnceller, med hög träffsäkerhet kan skilja mellan patienter som senare återhämtade sig väl och dem som fick svåra funktionsnedsättningar. Redan 24 timmar efter ankomst till sjukhus var den prognostiska precisionen hög.

– De här besluten är bland de svåraste vi tar inom intensivvården. Om vi kan skilja ut vilka som har en obotlig hjärnskada och vilka som har en chans att klara sig, kan vi både undvika lång och ofta plågsam intensivvård när den inte leder till något gott för patienten och samtidigt koncentrera resurserna på dem som faktiskt har möjlighet till god återhämtning. Det är bättre för patienten, anhöriga och sjukvården, säger Niklas Nielsen, professor i anestesi- och intensivvård vid Lunds universitet.

Studien visar att de hjärnmarkörer som i dag används för att förutsäga prognosen vid olika hjärnskador har tydliga begränsningar. Genom analys av framförallt neurofilament i blodprovet kunde forskarna med mycket god träffsäkerhet förutsäga patienternas utfall sex månader efter hjärtstoppet. Blodprovet visade bättre prognostisk precision än andra undersökningar som används i dag. Men forskarna betonar att metoden inte bör användas ensamt, eftersom säkerheten i bedömningen ökar när flera olika fynd pekar i samma riktning.

– Efter ett hjärtstopp är osäkerheten ofta stor, både för vårdpersonal och för anhöriga. Livsavgörande beslut om fortsatt behandling måste ibland fattas när läget är oklart. Ju säkrare underlag vården har, desto bättre kan besluten anpassas till varje patient. Därför är forskning som förbättrar prognosen så viktig, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Niklas Nielsen, professor i anestesi- och intensivvård vid Lunds universitet och intensivvårdsläkare Helsingborgs lasarett
- Marion Moseby Knappe, docent vid Lunds universitet och biträdande överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Skånes universitetssjukhus

Fakta om studien

Titel och länk: Blood biomarkers for the prediction of outcome after cardiac arrest: an international prospective observational study within the Targeted Hypothermia versus Normothermia after Out-of-Hospital Cardiac Arrest (TTM2) trial

Publicering: The Lancet Respiratory Medicine, 11 december 2025

Typ av studie: Prospektiv, internationell observationsstudie (biomarkörstudie) inom TTM2 med 819 patienter (18 år eller äldre) från 24 olika sjukhus i Europa.

Resultat: En ny hjärnmarkör som mäts i ett blodprov kan förutsäga hur stora hjärnskadorna är efter ett hjärtstopp. Därmed kan vården få ett begrepp om hur stor chansen till återhämtning med god prognos är. Det visar en stor internationell studie ledd från Lunds universitet.

Finansiering: Studien har finansierats av bland andra Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Stig och Ragna Gorthons stiftelse, Knutssons stiftelse, Hans-Gabriel och Alice Trolle-Wachtmeisters stiftelse för medicinsk forskning samt regionala och statliga forskningsmedel i Sverige.

Fakta om plötsligt hjärtstopp (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Plötsligt hjärtstopp är: När hjärtat av oväntad anledning plötsligt stannar.

Symtom: Den drabbade förlorar omedelbart medvetandet och saknar puls och normal andning. Onormal andning (ytliga, långsamma, snarkande andetag) kan förekomma, men förmår inte syresätta blodet.

Drabbade i siffror: Varje år drabbas uppskattningsvis 6 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus. Sedan millennieskiftet har antalet personer i Sverige som överlevt plötsligt hjärtstopp mer än femdubblats, från 119 till över 600 räddade liv. År 2024 noterades den högsta överlevnaden någonsin då 13 procent överlevde plötsligt hjärtstopp efter 30 dagar.

Tiden är dyrbar: Vid plötsligt hjärtstopp, larma 112, påbörja hjärt-lungräddning och använd en hjärtstartare om sådan finns.

Forskningsframgångar: Forskning visar att den som får hjärt-lungräddning i väntan på ambulansen har mer än dubbelt så stor chans att överleva. Därför är allmänhetens insats avgörande. Forskning har visat att i de fall som en hjärtstartare används inom de första minuterna kan så många som sju av tio överleva.

Forskningens utmaningar: hitta mekanismerna och orsakerna bakom hjärtstopp, utveckla undersökningsmetoder för att hitta personer som är i riskzonen för hjärtstopp och utveckla ännu bättre metoder att vårda hjärtstoppspatienter så att hjärnans funktioner räddas.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: är att du som råkar ut för hjärtstopp ska överleva och inte få hjärnskador. Fler kan överleva omhändertagandet i akutfasen och behandlingen utvecklas. Forskningen syftar även till att förebygga att du drabbas av hjärtstopp.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2,2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7