Ny forskning visar: Fler gravida och nyförlösta drabbas av hjärtsvikt

Andelen kvinnor som drabbas av hjärtsvikt i samband med graviditet eller året efter förlossning har ökat med 66 procent i Sverige mellan 2000 och 2019. Det visar en ny studie från Karolinska institutet med anslag från Hjärt-Lungfonden, där över två miljoner förlossningar studerats.

– Som gravid kvinna ska man inte vara orolig, eftersom hjärtsvikt fortfarande är väldigt ovanligt. Men det är ett tillstånd som sjukvården behöver vara mer uppmärksam på. Särskilt när det finns riskfaktorer som högt blodtryck innan graviditet eller graviditetskomplikationer som havandeskapsförgiftning. Det får inte misstolkas som vanliga graviditetssymtom, säger Ängla Mantel, specialistläkare i obstetrik och gynekologi och forskare vid Karolinska institutet.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till allvarlig sjukdom och död i samband med graviditet i höginkomstländer. Tillståndet medför en ökad belastning på hjärt-kärlsystemet, vilket kan bidra till hjärtsvikt hos kvinnor med riskfaktorer.

Bland de drygt två miljoner förlossningar som forskarna studerade identifierades 706 fall av hjärtsvikt, vilket innebär att tillståndet är mycket ovanligt. Men antalet fall ökade markant: Mellan 2000 och 2019 steg förekomsten med 66 procent. Forskarna såg också att 62 procent av fallen inträffade efter förlossningen, en period då vårdansvaret ofta skiftar till primärvården.

Ökningen förklaras delvis av att fler kvinnor idag har riskfaktorer, såsom högre ålder, fetma och högt blodtryck under graviditeten. Särskilt havandeskapsförgiftning stack ut som en stark riskfaktor, med en markant ökad risk för hjärtsvikt både under och efter graviditeten. Men även efter att forskarna justerat för dessa riskfaktorer kvarstod ökningen, vilket tyder på att fler bakomliggande orsaker behöver utforskas. En annan möjlig förklaring till ökningen kan vara en förbättrad diagnostik till följd av införandet av känsligare diagnostiska metoder.

– Vi ser att flera riskfaktorer ofta förekommer samtidig. För att förebygga i tid behöver vi förstå mer om vilka kvinnor som löper störst risk. Vi behöver också se till att vårdpersonal, även utanför förlossningsvården, kan känna igen symptomen. Särskilt under det första året efter förlossningen, då risken är som störst, säger Clara Kihlborg, läkarstudent och en av författarna till studien.

Även sociala faktorer spelade roll. Lägre utbildningsnivå och födelseland utanför Sverige var kopplade till högre risk, vilket tyder på brister i hur vården når ut till kvinnor med olika bakgrund. I ungefär hälften av fallen upptäcktes även en annan, tidigare okänd, hjärtsjukdom i samband med hjärtsvikten. Det tyder på att graviditetsrelaterad hjärtsvikt ibland kan vara det första tecknet på en allvarlig hjärt-kärlsjukdom, som behöver utredas och följas upp noggrant.

– Hjärtsvikt i samband med graviditet är ett livshotande tillstånd, men fortfarande alltför okänt. Vi behöver mer forskning som tar hänsyn till kvinnors särskilda riskfaktorer, symtom och sjukdomsförlopp. Med rätt kunskap kan vi rädda liv, både hos mamman och barnet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Ängla Mantel, specialistläkare i obstetrik och gynekologi och forskare vid Karolinska institutet
- Clara Kihlborg, forskare och läkarstudent, Karolinska institutet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Risk Factors and Temporal Trends of Maternal Heart Failure: A Population-Based Study Over 2 Decades
Publicering: JACC: Heart Failure, 26 augusti 2025.
Typ av studie och population: Observationsstudie baserad på registerdata från 2 078 384 förlossningar i Sverige mellan 2000 och 2019. Kvinnor med tidigare hjärtsjukdom exkluderades.
Resultat:
• Hjärtsvikt i samband med graviditet eller året efter ökade med 66 procent mellan 2000–2019.
• Totalt identifierades 706 fall, vilket motsvarar 0,34 per 1 000 förlossningar.
• Cirka hälften av fallen hade också en annan hjärtsjukdom, framför allt kardiomyopati (sjukdom i hjärtats muskulatur).
• De största riskerna sågs hos kvinnor som hade komplikationer under graviditeten, som havandeskapsförgiftning eller problem med moderkakan, kroniska sjukdomar som högt blodtryck, eller väntade tvillingar.
• Även sociodemografiska faktorer som födelseland utanför Sverige och lägre utbildningsnivå var kopplade till ökad risk.
Betydelse: Resultaten understryker behovet av förbättrad riskbedömning under och efter graviditet samt uppföljning av kvinnor i riskzonen, särskilt under det första året efter förlossningen.

Fakta om hjärtsvikt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtsvikt är: Ett allvarligt tillstånd som innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva. Detta gör att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.

Symtom: Andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fötter och underben, försämrad fysisk förmåga.

Drabbade i siffror: Minst 200 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt. Sjukdomen är mer utbredd bland äldre och blir vanlig först i höga åldrar (75+). Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. Drygt 3 000 personer dör av diagnosen hjärtsvikt varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har bland annat EKG, sviktpacemakern och ultraljudstekniken kunnat utvecklas. Forskningen ligger även till grund för dagens medicinska behandling vid hjärtsvikt, exempelvis ACE-hämmare, SGLT2-hämmare och ARNI.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.