Ny forskning visar: Fysisk aktivitet kan skydda mot stroke efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. En ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att personer som rör på sig sex dagar i veckan efter en hjärtinfarkt inte längre har någon ökad risk att drabbas av stroke.

– Risken att få stroke är två till fyra gånger högre tidigt efter en hjärtinfarkt. Att den förhöjda risken i stort sett försvann hos dem som var fysiskt aktiva nästan varje dag är slående. Det här är viktig kunskap för alla som återhämtar sig efter en infarkt, säger Adam Viktorisson, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Varje år drabbas omkring 23 000 personer av hjärtinfarkt i Sverige. Efter en hjärtinfarkt är risken för stroke mer än dubblerad, framför allt under de första två månaderna. Men i den nya studien, som bygger på data från 86 000 svenskar med hjärtinfarkt, kunde forskarna se att fysisk aktivitet hade en tydligt skyddande effekt.

Resultaten visade en koppling mellan ökad fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt och lägre risk att drabbas av stroke. Allra lägst var risken hos dem som uppgav att de rörde sig sex dagar i veckan. I denna grupp syntes inte längre någon ökad risk att drabbas av stroke, jämfört med en frisk kontrollgrupp. Fysisk aktivitet definierades i studien som minst 30 minuter av måttlig ansträngning per dag – till exempel en rask promenad där man blir lätt andfådd.

– Det här visar att du som haft en hjärtinfarkt själv kan påverka risken för en ny allvarlig händelse. Utöver läkemedel kan även måttlig träning flera dagar i veckan göra stor skillnad. Vår studie visar hur viktigt det är att rörelse blir en självklar del av återhämtningen efter en hjärtinfarkt, säger Adam Viktorisson.

Tidigare studier visar att majoriteten av de som fått en hjärtinfarkt är stillasittande omkring tio timmar om dagen efter insjuknandet. I Sverige erbjuds de som drabbats av hjärtinfarkt att delta i hjärtrehabilitering, som består av träning, utbildning och uppföljning. Den aktuella studien visade att även deltagande i rehabilitering var kopplat till lägre risk för stroke, oavsett om man fullföljde hela programmet eller inte.

– Den här studien ger ett enkelt och hoppfullt budskap: Personer som är fysiskt aktiva efter en hjärtinfarkt har lägre risk att också drabbas av stroke. Det här är livsviktig kunskap, som gjorts möjlig tack vare gåvor från svenska folket, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Adam Viktorisson, läkare och forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Cardiac rehabilitation and physical activity decrease the risk of stroke after acute myocardial infarction: A nationwide cohort study in Sweden
Publicering: Science Direct, 18 april 2025
Studiepopulation: 86 637 personer i Sverige som vårdats för hjärtinfarkt mellan 2005 och 2020. Totalt 259 911 personer från befolkningen utan diabetes eller hjärtsjukdom användes som jämförelsegrupp.
Resultat: Fysisk aktivitet definierades som minst 30 minuter av måttlig ansträngning per dag – till exempel en rask promenad där man blir lätt andfådd. Resultaten visade att fysisk aktivitet och hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt tydligt minskade risken för stroke:
• De som var fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag under sex dagar i veckan minskade risken för stroke med 37 procent, vilket innebar att de inte hade någon förhöjd risk att drabbas jämfört med kontrollgruppen.
• För de patienter som var fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka, i enlighet med de svenska rekommendationerna, minskade risken för stroke med 21 procent.
• För de patienter som deltog i hjärtrehabilitering minskade risken för stroke med 15 procent.

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och dekan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Drabbade i siffror: Varje år drabbas omkring 23 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 4800 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 68 procent mallen 2000 och 2023. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt akuta hjärtinfarkter som har minskat mest, med en nedgång på cirka 79 procent under samma period. Samtidigt har överlevanden efter en hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar:Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Stroke är:Syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning).

Symtom: Vanliga symtom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symtom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.

Drabbade i siffror: I Sverige drabbas drygt 25 000 personer varav 5 800 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85% av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar.

Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.