Ny forskning visar: Gång och cykelpendlare har mindre åderförkalkning i hjärtats kärl

Personer som går eller cyklar till jobbet har lägre förekomst av förträngning i hjärtats kranskärl än de som pendlar med bil. Skillnaden är tydligast hos dem som cyklar året runt. Det visar en ny studie baserad på Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

– Vi ser ett tydligt mönster: De som cyklar eller går till jobbet har mindre åderförkalkning i hjärtats kranskärl än bilpendlare. Intressant nog kvarstod sambandet även efter vi tagit hänsyn till hur deltagarna tränade på fritiden. Det tyder på att den dagliga vardagsrörelsen i sig kan ha betydelse för hjärtats kärlhälsa, säger Peter Edholm, forskare vid Halmstad högskola.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och åderförkalkning är den vanligaste bakomliggande orsaken till bland annat hjärtinfarkt. Forskarna bakom studien ville därför undersöka om aktiv transport till och från jobbet kan kopplas till förekomsten av åderförkalkning.

Studien omfattar 23 722 slumpmässigt rekryterade personer i åldern 50–64 år från sex olika regioner. Deltagarna genomgick avancerade hjärtundersökningar med datortomografi i befolkningsstudien SCAPIS, där de även svarade på detaljerade frågor om sina pendlingsvanor. Bilderna från datortomografin analyserades sedan för att se om det fanns mätbara förträngningar i hjärtats kranskärl – ett tidigt tecken på åderförkalkning.

Resultaten visar att personer som gick eller cyklade till jobbet året runt hade lägre förekomst av förträngning i hjärtats kranskärl än de som tog bilen. Skillnaden kvarstod även efter justering för faktorer som fritidsmotion, fysisk aktivitet i arbetet, kost, sömn, rökning och utbildningsnivå. Jämfört med bilpendling var pendling med kollektivtrafik också associerad med mindre åderförkalkning, även om kopplingen inte var lika stark.

– Det är även intressant att vi ser ett gradvis mönster. De som pendlar aktivt året runt har minst åderförkalkning, och sambandet blir svagare ju färre säsonger man cyklar eller går. Ett sådant mönster talar för att det finns en potentiell koppling mellan regelbunden aktiv pendling och åderförkalkning, säger Ángel Herraiz-Adillo, forskare vid Linköpings universitet.

En stor del av skillnaden mellan cykelpendlare och bilpendlare sammanföll med mer gynnsamma hälsofaktorer hos dem som cyklade, såsom lägre BMI, bättre blodtryck och lägre förekomst av diabetes. Resultaten visar en tydlig koppling, men studien kan inte slå fast vad som är orsak och verkan, vilket motiverar ytterligare studier.

– Den här studien är ytterligare en pusselbit som visar hur viktig vardagsrörelsen är för hjärt-kärlhälsan. Nu krävs modiga politiska beslut som gör det enklare och tryggare för fler att gå eller cykla till skola och arbete, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Peter Edholm, biträdande lektor i biomedicin med inriktning mot träningsfysiologi och forskare vid Högskolan i Halmstad
- Ángel Herraiz-Adillo, sjuksköterska och postdoktor vid institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet

Fakta om studien

Titel och länk: Active commuting and atherosclerosis in a population-based sample of middle-aged adults: the Swedish CArdioPulmonary bioImage study (SCAPIS)
https://doi.org/10.1136/bjsports-2025-110403

Publicering:British Journal of Sports Medicine, 3 februari 2026

Studiepopulation: 23 722 slumpmässigt rekryterade personer i åldern 50–64 år från sex regioner i Sverige, som ingår i Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

Resultat: Året runt-cykelpendlare hade lägre förekomst av åderförkalkning i hjärtats kranskärl jämfört med bilpendlare. Åderförkalkning definierades i studien som förekomst av kranskärlsförträngning som kunde upptäckas med datortomografi, där även små förträngningar (≥1%) räknades som tecken på åderförkalkning.
• Sambandet var något starkare för cykling än för gång.
• Skillnaden kvarstod efter justering för bland annat fritidsmotion, fysisk aktivitet i arbetet, kost, sömn, rökning och utbildningsnivå.
• Ingen kvarstående association sågs för åderförkalkning i halspulsådrorna efter full justering.

Fakta: Svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande
Folkhälsomyndighetens huvudbudskap:
· All rörelse räknas. Samla rörelse i vardagen – även små insatser gör skillnad.
· Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
· Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
· Börja med små mängder fysisk aktivitet. Öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.
Därutöver ger myndigheten följande rekommendationer för olika åldersgrupper:
Barn och unga (6–17 år):
· Minst 60 minuter pulshöjande aktivitet per dag
· Muskel- och skelettstärkande aktivitet minst 3 gånger per vecka
· Långa perioder av stillasittande bör brytas
Vuxna (18–64 år):
· Minst 150–300 minuter pulshöjande aktivitet per vecka
· Muskelstärkande aktivitet minst 2 gånger per vecka
· Långa perioder av stillasittande bör brytas
Äldre (65+):
· Minst 150–300 minuter pulshöjande aktivitet per vecka
· Muskelstärkande aktivitet minst 2 gånger per vecka
· Balansträning minst 3 gånger per vecka
· Långa perioder av stillasittande bör brytas
Barn 0–5 år:
· Bör ges möjlighet att röra sig flera gånger per dag
· Långvarigt stillasittande under vaken tid bör undvikas

Källa: Folkhälsomyndighetens riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:
• Förebygga dem.
• Ställa bättre och tidigare diagnos.
• Påverka sjukdomsförloppet.
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 undersöks hälften av SCAPIS-deltagarna på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7